Ekonomi

Varannan student jobbar gratis

Nära hälften av fackförbundet Juseks unga akademiker arbetar gratis för att få in en fot på arbetsmarknaden. Drygt en av tio även efter avslutade högskolestudier, visar en ny rapport.

– Det här är helt orimligt, anser Juseks ordförande Sofia Larsen.

Universiteten och högskolorna åsidosätter sitt viktiga uppdrag att hjälpa studenter att få arbetslivskontakter, fastslår Juseks ordförande.

– Högskolor och universitet är dåliga på att erbjuda kontakter med arbetsmarknaden. Det har lett till den här olyckliga situationen. De första kontakterna ska inte behöva gå via gratisarbete. Den kompetens som unga akademiker kan tillföra ett företag eller en organisation ska värderas även i kronor och ören, inpräntar Sofia Larsen.

Känt sedan länge är att många kaféer och småbutiker försöker sänka sina kostnader genom arr "erbjuda" unga, nyanlända och långtidsarbetslösa oavlönat provarbete. Men de senaste åren har det lagstridiga fenomenet alltså spridit sig till större delar av arbetsmarknaden.

Fackförbundet Jusek har frågat nära 7.000 nyexaminerade 22–36-åringar inom juridik, ekonomi, systemvetenskap, personalvetenskap, kommunikation och samhällsvetenskap om de någon gång arbetat gratis för att förbättra sina chanser på arbetsmarknaden, utöver eventuell praktik som anordnats inom ramen för utbildningen. Och hela 44 procent uppgav att de jobbat helt eller delvis oavlönat.

Vanligast är gratisarbetet under studietiden, med i snitt 38 procent av de svarande. Men 12 procent utförde gratis arbete även efter avslutade studier (hälften enbart efter examen, hälften både före och efter).

Allra flest gratisjobbare fanns inte oväntat bland informatörer, kommunikatörer och pr-byråanställda, vars arbetsmarknad är stenhård. Där hade drygt fyra av tio jobbat gratis under studierna och drygt tre av tio efter examen. Men även var femte systemvetare och var sjunde samhällsvetare har arbetat oavlönat efter avslutade studier.

Undersökningen visar att två tredjedelar av akademikerna saknat praktik inom ramen för sin utbildning, konstaterar Sofia Larsen.

Av den mindre grupp som haft praktik uppger 63 procent att den var viktig för att de skulle få sitt första arbete.

Anna Rohlin Larsson, projektledare på Jusek, tycker att fler arbetsgivare borde bli mer inbjudande vad gäller praktikplatser för unga på universitet och högskolor:

– Arbetsgivare säger ju ofta att de inte hittar rätt kompetens bland de arbetssökande. Men om de skulle öppna upp sin verksamhet i ett tidigare skede och vara mer inbjudande så skulle de lättare kunna slussa in studenterna och ge dem den kompetens som behövs, säger Anna Rohlin Larsson.

Jusek kräver mer stöd till studenterna:Akademiker

Jusek kräver mer stöd till studenterna:

Akademiker ska ges individanpassat stöd vid jobbsökande, via till exempel karriärcentrum med kunskap om akademikers arbetsmarknad.

Arbetsförmedlingens uppdrag måste ses över så att den erbjuder adekvat stöd till nyutexaminerade.

De som söker arbete bör i övergången mellan studier och arbete ha möjlighet till ekonomiskt stöd.

i undersökningen ingår 6 785 nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare, både medlemmar i Jusek och icke-medlemmar.

De är födda 1979-1993 och har tagit examen mellan september 2013 och augusti 2014.