Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Vårdbolagets vd kan få 17 miljoner

Mitt i debatten om att förbjuda vinster i välfärden delar äldreomsorgsbolaget Attendo ut en miljard kronor till aktieägarna, varav 17 miljoner till vd Henrik Borelius. Vinsterna för välfärdsbolagen fortsätter ligga högt jämfört med andra branscher, men trenden går nu nedåt visar DN:s genomgång.

Det var en och annan i välfärds- företagen som reagerade i augusti när det blev känt att Attendo planerade att skifta ut en miljard till aktieägarna. ”Tondövt” och ”provocerande” är omdömen från olika håll.

Nu kan DN avslöja att vd Henrik Borelius är en av dem som kan få ett rejält tillskott i kassan – Borelius äger 2,6 procent av företaget och erbjuds 17 miljoner kronor i utdelning, genom aktieinlösen.

Attendo har preciserat beloppet efter att DN ställt frågor kring utdelningen.

– Ägarna har inte fått någon utdelning alls sedan köpet av Attendo 2007, vi tycker att det är rimligt att man får det. Att det blev just nu beror på att våra lån förfaller i början av 2014, och vi var tvungna att lägga om dem, förklarar Helena Stjernholm, ägarrepresentant för IK Investment Partners.

Henrik Borelius själv har hittills inte kommenterat sina egna ersättningar eller utdelningen. På lördagen gick det inte att nå honom.

Miljarden som skiftas ut kommer huvudsakligen från de nya lån som Attendo tar upp, men också från upparbetade vinster. Ägarna satsade 2,5 miljarder kronor när de köpte bolaget, och nu erbjuds de totalt 40 procent av beloppet i utdelning.

Henrik Borelius har som vd varit med om två försäljningar av företaget som gjort honom mycket förmögen. Hans bolag Louloudia, där han samlat sitt ägande i Attendo, redovisar ett eget kapital på 108 miljoner kronor. Han har nu cirka 200.000 aktier i företaget.

Den andra giganten på omsorgsmarknaden, Carema – som nyligen bytt namn till Vardaga – drabbades hårt ekonomiskt av vårdskandalerna som brakade loss hösten 2011. Under sju månaders tid vann Carema inte en enda upphandling, framgår det av bokslutet för 2012. Företagsledningen tog beslutet att skrota varumärket Carema – och skriva ned värdet med 664 miljoner kronor.

– Det är egentligen en teknisk åtgärd, det är inte pengar som vi tappat på resultatet, utan en konsekvens av att vi byter varumärke. Det som hände 2012 var att vår försäljning inte ökade som tidigare utan i stort sett stod stilla, säger Daniel Warnholtz, ekonomidirektör på Ambea, Vardagas ägare.

Vinsterna i välfärdsföretagen har diskuterats livligt på senare tid. Ofta ligger de i genomsnitt på mellan 5 och 10 procent, även om det också finns dotterbolag i koncernerna som ger 10–20 procent. Undersökningar som gjorts har visat att företagen har högre avkastning på eget kapital än genomsnittliga företag. Enligt branschorganisationen Vårdföretagarna är förklaringen att man inte behöver särskilt mycket kapital för att ta över en omsorgsverksamhet, det är personalen som är företaget, inte maskiner eller byggnader.

Men det betyder också att företagaren inte tar en särskilt stor risk.

– Jag håller nog med om att företagen över lag tjänar bra med pengar, eftersom det finns en effektiviseringsmarginal. De kan göra samma sak som kommunen på ett effektivare sätt. För en Ica-handlare till exempel skulle 7 procent i marginal vara extremt mycket. Företagen i vård, skola och omsorg verkar ha en hög vinst i förhållande till den risk man tar, det tolkar jag som att man möter en svag motståndare i kommunerna, säger Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

DN:s genomgång visar att de tio största företagen tillsammans vuxit i en takt av 4–5 miljarder kronor per år. Omsättningen, det som företagen fått in på sin verksamhet, var sammantaget 37 miljarder 2012. Men rörelseresultatet, pengarna som blir över på själva verksamheten (före finansiella transaktioner och skatter), har sjunkit från 2,3 till 2 miljarder de senaste två åren. Att det minskar kan bero på att tillväxttakten, köp av konkurrenter och investeringar i till exempel nya äldreboenden kan sänka lönsamheten. Ett annat skäl är ökad konkurrens om välfärdsmiljonerna.

– Vinstnivån bör kunna pressas ned. Det är vad som normalt händer när marknader stabiliseras. Effekten blir då att kostnaden sänks något för det offentliga, eller att man kan ta ut detta i högre kvalitet, säger Mats Bergman.

Enligt Sveriges Kommuner och landsting är det i mindre företag som de största vinsterna finns, relativt sett. I många fåmansbolag tar man ut pengarna i form av aktieutdelning i stället för lön, något som är fördelaktigt ur skattesynpunkt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.