Sedan vårdvalet infördes har bara en enda vårdcentral etablerats i ett glesbygdsområde. Felet är att landstingen inte ger vårdcentralerna rätt förutsättningar, enligt Konkurrensverket.
Det omdiskuterade vårdvalet har gjort att det finns goda förutsättningar för olika vårdcentraler att kunna konkurrera med hjälp av kvalitet, skriver Konkurrensverket i en ny rapport.
Men situationen ser mycket annorlunda ut i olika delar av landet.
Exempelvis har 85 procent av alla nya vårdcentraler etablerats i områden som redan har en hög tillgänglighet, som i Stockholm eller andra stora städer. I glesbygden ser det däremot annorlunda ut. Sedan vårdvalet infördes har endast en enda vårdcentral etablerats i områden med låg eller mycket låg tillgänglighet, visar Konkurrensverkets rapport.
Anledningen, enligt Konkurrensverket, är inte glesbygden i sig utan att förutsättningarna för att driva vård på landet skiljer sig från att driva vård i tätort. Trots det ser ersättningssystemen likadana ut. Det resulterar i att många vårdcentraler i glesbygden, som nästan uteslutande drivs av landstingen själva, går med förlust.
– Det gör att det är väldigt oattraktivt för privata aktörer att etablera sig där. Därför måste landstingen skapa förutsättningar för att bedriva vård i glesbygden och det gör man bäst genom att anpassa ersättningssystemen så att det lönar sig att bedriva vård i glesbygd. Villkoren måste vara lika, säger Stefan Jönsson, projektledare vid Konkurrensverket.
Lena Hallengren, sjukvårdspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är kritisk till Konkurrensverkets rapport.
– Det blir så ensidigt när man bara räknar hur många vårdcentraler människor har att välja på. Som om det är det som avgör vårdens kvalitet. Jag förstår att regeringen tycker om det, men för mig handlar en god vård mer om vilken tillit till vården människor har. Visst finns det positiva aspekter av valfrihet, men det går inte att överföra ett Stockholmsperspektiv på landsbygden. Där är man glad om man har en hälsocentral över huvud taget.