Värnskatten har försumbar effekt när det gäller att motverka inkomstklyftorna, visar en utredning. Inte heller för statsfinanserna visade den sig göra någon större skillnad.
Värnskatten är en extra skatt för höginkomsttagare och har till syfte att jämna ut inkomsterna i landet.
Andreas Bergh, forskare vid Lunds universitet, fick i uppdrag av arbetsgivarorganisationen Almega att utreda värnskattens fördelningspolitiska betydelse.
Han har räknat på hur mycket den bidrar till att utjämna inkomsterna i Sverige och kommit fram till att effekten är helt försumbar.
– Värnskatten är också helt försumbar för statsfinanserna. Man skulle kunna ta bort den direkt om bara den politiska viljan finns. Det handlar om under 4 miljarder kronor, vilket är i samma nivå som arvs- och gåvoskatt som vi har avskaffat, säger Andreas Bergh till TT.
Värnskatten ställer dessutom till mer skada än nytta, anser han.
– De jobb som försvunnit inom tillverkningsindustrin kommer inte att komma tillbaka. Vi hoppas ju att de ska skapas någon annanstans, till exempel i tjänstesektorn. Då är värnskatten ett hinder eftersom den gör det dyrare att anställa, säger Bergh.
Bergh tror att införandet av mer riktade skatter skulle få en större effekt än värnskatten på inkomstfördelningen i samhället — till exempel en höjning av fastighetsskatten samt en höjd ränta på skatteskulder vid uppskjutna reavinster efter bostadsförsäljning.
Enligt honom vore en sådan reform "fördelningspolitiskt raffinerad".
– Man kan även tillsätta en utredning för en ny skattereform. Det är snart 19 år sedan vi hade den senaste skattereformen och skattesystemet har blivit ett lapptäcke som är ganska krångligt.
Bergh föreslår även att terminsavgifter ska införas vid högskolor och universitet eftersom det innebär att den övre medelklassen i högre grad finansierar sin egen utbildning, vilket skulle ge den högre utbildningen en starkare karaktär av investering.