– De höga elpriserna är ett samhällsproblem. Jag tror att elföretagen spelar under täcket med varandra, säger Stephan Fransius, villaägare i Spånga i Stockholm.

Hans misstro mot både energibolagen och politikerna är stor och han delar den med många elkunder. Inför årets vinter uppfattade han att både politikerna och bolagen utlovade lägre elpriser.

Hans elräkning från december visar något helt annat och stati­stiken säger att decemberpriserna på den nordiska elbörsen låg nästan 70 procent högre än för ett år sedan.

– Det är så svårt att göra affärer med energibolagen. Jag har bytt leverantör massor med gånger. Men det hjälper inte. Politikerna måste ta sitt ansvar så att vi inte blir totalt utspelade av marknaden. Det måste finnas en rimlig gräns, säger han uppgivet.

Men lika ofta som vanliga elköpare för fram sin misstro mot elmarknaden, lika ofta tillbakavisar energiexperterna att kraftproducenterna skulle maniulera elpriserna.

– Det finns väldigt lite som tyder på att kraftbolagen håller tillbaka produktion för att få upp priserna, säger Niclas Damsgaard, energiexpert på konsultföretaget Econ Pöyry.

Men betyder inte det att vi bör förvänta oss fortsatt höga elpriser?

– Utifrån dagens förutsättningar tror jag att det är den prisnivå vi har nu som gäller. Men om kärnkraften fortsätter att producera som nu tror jag inte att vi behöver uppleva de extrema pristoppar som vi haft tidigare den här vintern och förra vintern, säger Damsgaard.

Problemet nu, och förklaringen till de höga priserna, är enligt honom och andra experter, inte som i vintras stillastående kärnkraftverk. Den verkliga prisdrivaren är vattenkraftverkens vattenmagasin.

– Skillnaden jämfört med för ett år sedan är att vi nu har ett stort underskott i vattenmagasinen. Allra störst är det i Norge och det kommer vi att få leva med länge, förklarar Magnus Thorstensson på branschföreningen Svensk Energi.

Underskottet i vattenmagasinen har lett till att de nordiska elpriserna ligger högre än kontinentens, och det är ovanligt. Undantaget från de höga priserna är Danmark. Där har vindkraften byggts ut med god tillgång på el och lägre pris som följd.

Och all el ska säljas på en marknad där priset styrs av tillgång och efterfrågan.
– Marknaden är svår att förstå. Många vet att det inte kostar mer än 10 – 20 öre att producera majoriteten av den el vi förbrukar. Ändå blir priset ibland en krona, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.

Johansson tror att just detta är en av grunderna för kundernas misstro mot energibolagen. Men den elmarknad som skapades i mitten av 1990-talet var inget som energibolagen bestämde.

– Att elmarknaden skulle konkurrensutsättas var ett politiskt beslut. Efter det har vi tillämpat en vanlig marknadsprissättning, säger han.

Men hur marknaden än fungerar känner sig inte Stephan Fransius säker på att den kan tygla de största svenska kraftbolagen:

– Det är för stor makt hos de tre stora bolagen som styr och ställer, säger han.