Maud Olofsson har hela tiden hävdat att det var först i oktober i år som hon förstod den fulla innebörden av Vattenfalls avtal med sitt tyska dotterbolag, att det innebar att hela Vattenfall i praktiken pantsatts.
Hon har sedan lagt till att hon anade något redan i våras och då började ställa frågor till Vattenfalls ledning.
- Men jag kan ju inte agera utifrån vad jag anar. Det var först i oktober som jag fick skriftligt besked, sade hon i fredagens riksdagsdebatt.
Samtidigt sade hon efter debatten på en fråga hur hon kunnat ha förtroende för ledningen, om de nu tecknat ett sådant avtal utan att själva förstå innebörden, att: "vi har bytt styrelse, vi har bytt ordförande och nu byts också vd".
Vattenfalls förre ordförande Dag Klackenberg säger till TT att han fick sparken som ordförande, men utan förklaring eller motivering.
Om det var Vattenfalls avtal som var orsaken till att Klackenberg fick sparken, vilket Maud Olofsson antyder, så innebär det att hon redan förra våren antingen förstod fullt ut innebörden av avtalet, eller att hon agerade utifrån vad hon anade.
Maud Olofssons statssekreterare Ola Alterå bekräftar för TT att Dag Klackenberg fick sparken. Men det berodde inte på det beramade avtalet inom Vattenfall, framhåller han.
- Vi började rekrytera ny ordförande redan 2007 och då fanns inte avtalet, så det faller på sin egen orimlighet. Vi bytte ordförande som ett viktigt led i förnyelsen. Däremot kan man säga att det som hände bekräftar att vi gjorde en riktig bedömning, säger Ola Alterå.
Vattenfalls styrelse fattade beslut om avtalet den 17 mars 2008. Då var Dag Klackenberg fortfarande ordförande. På TT:s fråga hur ägarna, staten, kan ha förtroende för en ledning som beslutar om ett avtal man inte förstår, svarade Maud Olofsson att man "ju bytt ut ordförande".
Men det innebär inte att hon syftade på att Klackenberg fick gå på grund av avtalet, förklarar nu Ola Alterå.