Ekonomi

Växande klyftor största oron för Harvardekonom

Kenneth Rogoff i ett vintrigt Cambridge, strax utanför Boston.
Kenneth Rogoff i ett vintrigt Cambridge, strax utanför Boston. Foto: Eva Tedesjö

Boston. USA:s ekonomi är på stadig väg uppåt. Men de flesta amerikaner har inte fått det bättre. Därför råder en stämning av frustration och missnöje, menar Harvardekonomen Kenneth Rogoff.

Mest känd är Kenneth Rogoff för sina varningar beträffande stora statsskulder. Boken ”This time is different”, där han och medförfattaren Carmen Reinhart gör en historisk exposé över statsfinansiell dårskap, är en bästsäljare runt om i världen.

Rogoff/Reinhart har fått kritik för att vara överdrivet alarmistiska och för att ha räknat fel. Det gäller vad som sker när statsskulden går över 90 procent av BNP, vilket de såg som en kritisk gräns.

Men nu är Kenneth Rogoff inte orolig för USA:s statsskuld, trots att den uppgår till drygt 100 procent av BNP. När DN träffar honom på ett trivsamt kafé nära Harvarduniversitetet, betonar han tvärtom att skuldsituationen inte medför några särskilt stora risker.

– Om man ser på den totala skuldsättningen, alltså inklusive lånen till hushåll och företag, är läget för USA väsentligt förbättrat jämfört med före finanskrisen. Sedan dess har privata sektorn gjort stora avbetalningar, samtidigt som amerikanska ekonomin har vuxit rejält, säger Kenneth Rogoff.

Han ser, till och med, anledning till att öka lånen på den offentliga sidan, förutsatt att pengarna går till produktiva investeringar:

– Infrastrukturen är kraftigt eftersatt i USA och underhållet fungerar inte. Det finns många projekt som är lönsamma och borde ha genomförts för länge sedan.

– Och vi har skolor som är i stort behov av uppryckning. De dåliga skolresultaten leder till ökade inkomstskillnader och blir ett hinder för hela ekonomin.

Kenneth Rogoff vill inte välja sida i politiken, utan förklarar att han har varit tillfrågad av både demokrater och republikaner om att bli rådgivare – och alltid tackat nej.

– Men president Obama har gjort ett bra jobb med ekonomin. Jag tycker att kritiken mot honom är svagt grundad. Han har inte gjort några avgörande misstag och har lyckats genomföra en sjukvårdsreform vilket andra inte klarat, framhåller Kenneth Rogoff.

Återhämtningen efter finanskrisen har dock gått trögt. Tillväxten i ekonomin är visserligen snabbare än i de flesta europeiska länder, men otillfredsställande med amerikanska mått. En annan känd Harvardekonom, Larry Summers, målar upp en framtid med långvarig stagnation.

Men Kenneth Rogoff ser ljusare på USA:s möjligheter:

– Efter en finanskris är det normalt med ett utdraget förlopp, där det tar tid innan ekonomin vänder uppåt. Men nu går det stadigt i rätt riktning.

Under valåret 2016 hotar, enligt Rogoff, inga svåra ekonomiska bakslag. Högkonjunkturen fortsätter, fastän i lugnare tempo.

Arbetslösheten som har gått under fem procent kan visserligen inte bli mycket lägre. Men tillväxten i ekonomin hålls uppe genom att arbetskraften blir större och produktiviteten stiger.

– De hot som ändå finns kommer utifrån, men kan påverka USA. Det gäller framför allt det osäkra läget i Kina och andra tillväxtländer som har sina valutor knutna till dollarn.

– Men det råder också oklarhet kring vissa av de europeiska bankerna som fortfarande är svaga efter finanskrisen och nu har svårt att klara minusräntor.

Följderna för USA:s del är svåra att uppskatta, anser Kenneth Rogoff. Men det som bekymrar honom mest är dock inte detta, utan i stället den inhemska stämningen av frustration och missnöje som grundar sig i att de flesta amerikaner inte har fått det bättre:

– Den växande ojämlikheten spelar en väsentlig roll inför årets presidentval. Politiker som Donald Trump eller Bernie Sanders skulle annars inte ha haft en chans i primärvalen. Nu lyfts de fram av att många väljare vill se förändringar.

Men ingen av dem skulle kunna åstadkomma särskilt mycket, understryker Kenneth Rogoff. En president som vill uträtta något måste både ha ett tydligt program och kunna få kongressen med sig, argumenterar han. Det första stämmer inte på Donald Trump och det andra inte på Bernie Sanders.

– Trycket från allmänheten att politikerna ska försöka minska inkomstskillnaderna är ändå utomordentligt starkt. Jag tror att det kommer fram sådana förslag, bland annat om högre skatter för dem längst upp på inkomstskalan, nästan oavsett vem som blir president.

– Men för att de ska gå igenom krävs nog att presidenten och kongressmajoriteten kommer från samma parti. Annars får vi en fortsättning på det dödläge som har rått under större delen av Barack Obamas presidenttid, betonar Rogoff.

Hur valet i november slutligen går vill han dock inte sia om.

Fakta: Kenneth Rogoff

• Professor vid Harvarduniversitetet i USA. Har varit chefsekonom vid Internationella valutafonden, IMF.

• Är expert på statsskuldsproblem och känd för boken ”This time is different” (på svenska ”Annorlunda nu?”), skriven tillsammans med Carmen Reinhart.

• Arbetar nu med boken ”The curse of cash”, där han pläderar för ett slopande av kontanter.

• Född 1953, och är sedan sin ungdom internationell stormästare i schack.