Eurokrisen

Växande räntegap i eurozonen

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Skuldkrisen i eurozonen är inne i ett nytt kritiskt skede, med ett snabbt växande räntegap mellan rika och fattiga medlemsländer.

Skuldkrisen i eurozonen är inne i ett nytt kritiskt skede, med ett snabbt växande räntegap mellan rika och fattiga medlemsländer.

Grekland och Italien är i fokus, då de båda länderna just nu står inför en rad svåra politiska beslut om nedskärningar.

För Greklands del handlar det om att uppfylla krav för att få nödlån. För Italiens del handlar det om att inte hamna i den grekiska fällan och göra sig beroende av stödpaket från EU och IMF.

Annons:

Räntan på Italiens tioåriga statsobligation lyfte drygt 0,10 procentenheter till 5,38 procent på måndagen, den högsta nivån sedan den 8 augusti. Samtidigt föll räntan på tyska statspapper med samma löptid till rekordlåga 1,97 procent.

Räntegapet avspeglar en växande oro för att Italien, vars politiker har uppenbart svårt att enas om åtstramningsåtgärder, ska få problem att finansiera sig och betala för sig i framtiden.

Grekland, som till följd av räntetrycket sedan maj 2010 inte kan ta upp lån på kapitalmarknaden, är också i blåsväder med en tioårsränta på 18,41 procent.

En rad avgörande beslut och besked väntas från eurozonen i veckan, däribland onsdagens utslag från en tysk förvaltningsdomstol som prövar Tysklands medverkan i stödpaket till andra euroländer.

Därtill befaras Europeiska centralbanken (ECB) vara på väg att ompröva sin strategi för stödköp av italienska statsobligationer, som sedan slutet av juli gjort det möjligt för Rom att fortsätta låna på kapitalmarknaden trots en utbredd skepsis mot landets finansiella och politiska stabilitet.

Senare i veckan, på fredag, löper dessutom tiden ut för de banker och försäkringsbolag som vill medverka i det andra stödprogrammet till Grekland. Den privata sektorns eftergifter till Grekland har av många beskrivits som en förutsättning för att en andra laddning nödlån från euroländer och IMF på totalt 109 miljarder euro ska bli aktuella.

Grekland har sedan maj 2010 tvingats förlita sig på nödlån på 110 miljarder euro från EU och IMF för att klara statsfinanserna, men detta stödpaket är på väg att ta slut och nu pågår striden om ett andra paket.

Förutom osäkerheten kring om banker vill delta hotas Greklands andra stödpaket av att Finland separat krävt omstridda säkerheter för sin medverkan, något som fått andra långivare att slå bakut och begära samma villkor som Finland.

– Det är uppenbart att många europeiska banker inte skulle överleva om de skulle omvärdera sina innehav av statsobligationer till marknadsvärde, säger Josef Ackermann, vd för den tyska storbanken Deutsche Bank, i ett anförande på en stor bankkonferens i Frankfurt.

Han uppmanar samtidigt åhörarna att vara inställda på en utdragen skuldkris, med en kvardröjande marknadsoro så länge frågan om hur skuldsaneringen ska gå till inte är löst.

Ackermann upprepar i talet sitt motstånd mot en gemensam euro-obligation för statsupplåning, för att få ned räntetrycket för de mest skuldsatta medlemmarna. Han säger att det finns många som har en övertro på "enkla lösningar" på skuldkrisen och att det finns en orealistisk förväntan på att det ska gå snabbt att åtgärda problemen.

Om enskilda euroländer inte fattar lämpliga politiska beslut borde det i framtiden finns möjlighet att köra över dem, anser Jean-Claude Trichet, chef för Europeiska centralbanken (ECB).

– En dag kommer Europas folk att ha en konfederation. Man kan föreställa sig en federal regering, säger han på en konferens i Paris på måndagen.

Ett första steg är enligt Trichet att ta vara på samsynen som finns kring behovet av att det behövs en rejäl uppstramning av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Han tillägger att det är av yttersta vikt att eurozonens politiska ledare ser till att omgående implementera besluten från juli om en förstärkning av krisfonden EFSF och ett nytt stödprogram till Grekland.

Räntegapet i eurozonen tilltog under förmiddagshandeln. Vid 11-tiden hade räntan på Tysklands tioåriga statsobligation fallit till 1,93 procent på ett par timmar, medan Greklands tioåriga obligation noterade en ny toppnivå på 18,59 procent.

Räntetrycket mot Grekland och Italien fortsatte att pressas uppåt under måndagens lunchhandel, medan motsvarande tyska och svenska räntor pressades ned till nya bottenrekord.

Vid klockan 13 låg räntan på den svenska tioåriga statsobligationen på historiskt låga 1,90 procent, medan räntan på samma typ av statspapper från Aten och Rom hade lyft till 19,06 respektive 5,47 procent.

Börsen och den svenska kronan följde med långräntorna nedåt.

Tisdagens möte i Berlin, där finansministrar från värdlandet, Finland och Nederländerna ska diskutera finländarnas omstridda avtal om panter för lån till Grekland, är ett stort orosmoln, enligt Pär Magnusson, nordisk chefsanalytiker på den brittiska storbanken RBS.

– Frågan är vad de där panterna ska bestå av. Grekiska företag, fastigheter eller guld? Vilka känslor kommer det att väcka i Grekland. Det skulle ju se ut som kolonialism.

Samtidigt är det oklart hur mycket Finlands regering kan backa utan att förlora ansiktet gentemot sina väljare, bland vilka en majoritet inte vill se att finska skattemedel går till att täcka underskott i Sydeuropa.

Pär Magnusson är särskilt bekymrad över hur lättsamt Italiens regering verkar ta på det krisläge som uppstått sedan i juli, då marknaden började ifrågasätta landets betalningsförmåga och finansieringsutsikter.

Enligt Magnusson befinner sig Italien nu återigen oroväckande nära ett läge där det börjar bli svårt att använda italienska statspapper som säkerhet för finansiering, vilket är första steget mot att landet tvingas begära hjälp utifrån för att klara statsfinanserna.

Den italienska regeringens förslag till åtstramningar, som lades fram i augusti, beskriver han som "urvattnade".

– De siktar på 20 miljarder 2012 och 25 miljarder 2013. Men den italienska statsskulden är ju på 2 000 miljarder euro, säger Magnusson.

– Och inte ens detta har man kunnat driva igenom. När marknaden ser hur dålig probleminsikten är tappar man snabbt förtroendet.

Liksom många bedömare befarar Magnusson att ECB ska upphöra med sina stödköp av italienska statspapper, vilka sedan någon månad gjort det möjligt för Rom att fortsätta låna på den privata kapitalmarknaden.

– Då måste man fråga sig hur länge ECB kan, vill och får fortsätta sina stödköp för att hålla Italien över vattenytan.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel varnade på måndagen för farliga "domino-effekter" om något euroland skulle lämna valutaunionen.

– Ur ett tekniskt och juridiskt perspektiv finns ingen sådan möjlighet alls. Men jag ser det också som uteslutet då vi i så fall skulle kunna sätta igång en domino-effekt som skulle bli utomordentligt farlig för vårt valutasystem, sade hon på en pressträff i Berlin.

Hon tillade samtidigt att det just nu är av största vikt att Grekland lever upp till sina löften om strukturåtgärder.

Enligt Merkel har de tyska regeringspartierna goda förutsättningar för att i slutet av september med egen majoritet i parlamentet rösta igenom tysk medverkan till besluten på EU-toppmötet den 21 juli, om en stärkt krisfond och ett nytt stödpaket till Grekland.

 

 

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

globen
Foto:Jonas Ekströmer/TT

 Avspärrat vid Globen. Föremålet har ännu inte undersökts. 3  3 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Ska bygga hus i Rumänien. Ingivelse fick honom köpa en skraplott. 74  12 tweets  54 rekommendationer  8 rekommendationer

Annons:
sverige500
Foto:AFP

 25–23 mot Montenegro. Johanna Bundsen spikade igen i målet. 25  11 tweets  14 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: