Men miljöminister Lena Ek anser ändå att siffrorna är "oroande".

– Det är en allvarlig påminnelse om att det inte kommer att bli lätt att nå de mål vi satt upp, säger hon.

Siffrorna, som presenterades av Naturvårdsverket på måndagen, visar att utsläppen ökade från 59,7 miljoner ton till 66,2 miljoner ton. Det är första gången sedan 2003 som utsläppen ökar i stället för minskar.

Verket påpekar att en av orsakerna är att utsläppen minskade rekordartat under 2009, en effekt av den dåvarande lågkonjunkturen. Dessutom gick kärnkraften dåligt under 2010, och vi hade två kalla vintrar i följd.

Statistiken sträcker sig bakåt i tiden till 1990, det referensår som gäller för det nuvarande internationella klimatavtalet, Kyotoprotokollet.

Jämför man siffran för 2010 med 1990 har de svenska utsläppen minskat med cirka nio procent. Sedan 2005, det vill säga de senaste sex åren, har dock utsläppsnivån stått nästan helt stilla.

Miljöpartiet anser att utsläppssiffrorna är alarmerande och att orsaken är att regeringen inte genomfört den miljö- och klimatpolitik som hade behövts.

– Det här är en kraftig indikation på en felaktig politik, säger språkröret Åsa Romson.

Även Socialdemokraterna kritiserar regeringen för de höga utsläppen. Enligt partiets miljöpolitiska talesperson Matilda Ernkrans börjar nu "verkligheten komma ikapp regeringen".

Lena Ek är dock övertygad om att målet om en 40-procentig minskning av utsläppen inom de samhällssektorer som inte ingår i handeln med utsläppsrätter går att uppnå till 2020.

– Jag är övertygad om att det är möjligt med en kombination av åtgärder som bland annat omfattar den tunga fordonstrafiken och byggindustrin, säger hon.

– Vi kommer nu att göra en analys sektor för sektor för att se vad som krävs ytterligare för att få ner utsläppen.

Enligt verkets siffror är det transportsektorn som står för den största andelen av utsläppen, nästan 21 miljoner ton. Vägtrafiken svarar ensam för 19 miljoner ton.