Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Vill se betydligt stramare finanspolitik

Foto: Beatrice Lundborg

Regeringen bryter mot reglerna i det finansiella ramverket. Det hävdar Finanspolitiska rådet i en rapport som riktar skarp kritik mot finanspolitiken. Men finansminister Magdalena Andersson hävdar att politiken är den stramaste sedan budgetsaneringen under Göran Persson.

Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur. Men riskerna i världsekonomin är stora och förr eller senare kommer en vinter. Då gäller det att de svenska finanserna står starka, konstaterade John Hassler, ordförande för finanspolitiska rådet.

Rådet kritiserar regeringen för att trots en snabb tillväxt i svensk ekonomi föra en expansiv finanspolitik. Något som lett till att man inte når överskottsmålet om att det finansiella sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

– Regeringen bryter mot reglerna i det finansiella ramverket, konstaterar Hassler.

Läs också: Johan Schück: ”Det finns fog för rådets skarpa kritik”

Hur regeringen ska spara går rådet inte in på. Men man konstaterar att regeringen inte har lagt fram några skäl till att inte stärka budgeten, trots att överskottsmålet inte nås.

Och att som finansminister Magdalena Andersson, förklara underskottet med tillfälligt ökade kostnader till följd av asylinvandringen, håller inte, menar rådet.

– Asylinvandringen är en betydande belastning på finanserna, men inte något fundamentalt hot mot den offentliga sektorns finanser, säger John Hassler.

Men finansminister Magdalena Andersson menar att regeringen för en stram finanspolitik.

– Vi har fört den stramaste finanspolitiken sedan Göran Perssons tid och den budgetsanering som skedde då. Det har varit nödvändigt eftersom vi ärvde mycket stora underskott när vi tillträdde.

Hon hävdar att finansdepartementet har sparat pengar. Att det ändå inte är någon balans i finanserna menar hon beror på kostnaderna för asylinvandringen.

– Sparandet kommer att stärkas ytterligare de kommande åren och vi kommer att nå överskott. Men när vi når dit har försenats på grund av de ökade kostnaderna för migration. Vi har haft en exceptionell situation med över 100.000 människor som sökt asyl. Det påverkar statsfinanserna för 2016 och de kommande åren.

Några skattehöjningar som Finanspolitiska rådet föreslår är hon inte inne på.

– Vi tycker inte det är lämpligt att rusa iväg och höja skatterna med tiotals miljarder kronor.

Hon konstaterar att Finanspolitiska rådets rapport bygger på en osäker prognos över kostnaderna för migrationen i år och tycker inte det är lämpligt att höja skatten med det som grund.

Läs också: ”Regeringen trixar med budgetreglerna”

Andra saker som drar upp kostnaderna är ökade utgifter för sjukförsäkringar och assistansersättning. Här nämner Magdalena Andersson att Försäkringskassan har reviderat ner prognosen för kostnaderna i sjukförsäkringen i år och att det finns förslag för att få ned dem ytterligare.

Finanspolitiska råder varnar också för att stora grupper står utanför arbetsmarknaden, särskilt när asylinvandringen har ökat. För att komma åt det bör jobb med lägre löner skapas för begränsade grupper, anser man.

– Om man vänder sig till de grupper som har det svårast att komma in på arbetsmarknaden tror vi att risken är begränsad för att det spiller över på lägre löner för andra grupper, säger John Hassler.

Magdalena Andersson håller inte med.

– Det är riktigt att det är viktigt att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Men att sänka löner tror jag kan spila över på andra grupper. Den bästa metoden tror jag är att ge stöd till individer som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Rådet dömer också ut satsningen på höghastighetståg som olönsam och uppmanar regeringen att ett beslut om att satsa på det fattas med normal budgetprövning. Att som Sverigeförhandlingen föreslår, finansiera investeringen via Riksgälden, är helt fel, menar rådet.

Magdalena Andersson konstaterar att det är oroande att kostnaderna för höghastighetståg ser ut att bli högre än man tidigare trodde.

– Nu tittar vi på hur vi kan få ner kostnaderna och har bett om en ”second opinion” för samhällsekonomisk lönsamhet. Det är viktigt med ett brett beslutsunderlag. Självklart ser jag stora poänger med höghastighetsbanor. Men vi måste vara ansvarsfulla när vi fattar den typen av beslut.

Nu tittar på hur få ner kostnader och en second opinion på samhällsekonomisk lönsamhet. Viktigt med brett beslutsunderlag. Klart jag ser stora poänger med höghastighetsbanor. Men vi måste vara ansvarsfulla när vi fattar den typen av beslut.

Läs också: Löfvens jobbmål att svårare att uppnå

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.