Regeringen fortsätter på inslagen linje, när man presenterar den sista höstbudgeten inför valet 2010. Den grupp som omfattas av den största förbättringen är landets löntagare, som får ytterligare skattesänkningar till godo.
Det fjärde steget i det så kallade jobbskatteavdraget (som i själva verket inte är ett avdrag utan en skattereduktion) innebär ytterligare cirka 10 miljarder kronor i sänkt inkomstskatt. Det medför ett par hundra kronor lägre skatt i månaden för en normalinkomsttagare.
Samma normalinkomsttagare har de senaste tre åren fått sammanlagda skattereduktioner om uppemot 18.000 kronor per år (1.500 kronor i månaden). I kombination med låg ränta och inflation har effekten varit betydande för dem som jobbar och har bolån.
–Frågan är om alla verkligen tänker på att de har fått mer pengar att röra sig med, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.
– Jag tycker att var och en borde ta en titt på sitt lönebesked och uppskatta hur mycket mer pengar de har fått. Och de flesta vet nog med sig vilka privatekonomiska svagheter de har och hur den här extra inkomsten kan göra bäst nytta, fortsätter hon.
Ingela Gabrielsson menar dock att höstbudgetens stora vinnare utgörs av landets studenter. Nästa år kommer de som tar fullt studiemedel få 350 kronor mer i månaden (4.200 kronor per år).
– Den stora skillnaden gentemot tidigare är att regeringen även höjer fribeloppet med 30.000 kronor. De studenter som haft möjlighet och lyckats med att både plugga och arbeta har tidigare straffats genom återkrav på studielånet. Att man förändrar det är enligt min mening mycket positivt, säger Ingela Gabrielsson.
Ytterligare en grupp som i viss mån gynnas av höstbudgeten är landets pensionärer. I alla fall de pensionärer som har lägst inkomst.
De som idag omfattas av garantipensionen (alltså de som inte arbetat ihop en tillräcklig pension och därför tar del av den statliga pensionsutfyllnaden) kommer att få skatten sänkt med mellan 1.000 och 1.200 kronor per år. Pensionärer med inkomster upp till 12.500 kronor i månaden får knappt 2.000 i lägre skatt.
Men effekten av de lägre skatterna för pensionärerna motverkas av att prisbasbeloppet (som reglerar pensionsnivån) sänks, till följd av den allmänt sjunkande prisnivån i landet.
– Sammantaget rör det sig inte om några stora belopp som pensionärerna får ta del av, säger Ingela Gabrielsson.
Regeringen väljer även att satsa på landets småföretagare. Egenavgifterna, alltså motsvarigheten till sociala avgifter för egenföretagarna, sänks med 5 procent (men maximalt 10.000 kronor per år). Dessutom satsar man knappt 500 miljoner kronor på att reformera trygghetssystemen för landets företagare.
Årets budget innebär egentligen inga direkta försämringar för några enskilda grupper. Men det innebär ingalunda att årets budget saknar förlorare.
– De som i störst utsträckning missgynnas av den här budgeten är de som inte nämns i budgeten, säger Ingela Gabrielsson.
Med det vill framförallt säga landets växande skara arbetslösa, vars situation försämrades redan i och med 2007 års omstridda a-kassereform. Dessa kommer enligt budgetpropositionen inte att få det bättre ställt.
Regeringen räknar med att över en halv miljon svenskar (11,6 procent av arbetskraften) kommer att vara arbetslösa vid slutet av 2010.
Även sjukskrivna, som genom tidigare reformer fått se sjukersättningarna sänkta, omfattas inte i någon större utsträckning av den nuvarande höstbudgeten.
Man kan dock nämna att bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs med upp till 6.600 kronor per person och år.