Det är vikarier och andra visstidsanställda som fått ta den första stöten när krisen slagit mot sysselsättningen. Det visar nya siffror från SCB. Av de 32.200 jobb som försvunnit förklaras nästan hela minskningen av att de visstidsanställda blivit färre.
De 33.000 försvunna jobben i tillverkningsindustrin vägs, i statistiken, upp av nya heltidsjobb på andra ställen i ekonomin.
Trots att de flesta varslen har drabbat industrin försvinner jobben snabbt också bland de kommunanställda. Minskningen har varit 2,7 procent om man jämför första kvartalet i år med samma tid förra året. Det betyder att 20.000 jobb försvunnit i kommunerna.
Förklaringen till att krisen slår igenom i den offentliga sektorn är att kommunerna drar in på timvikarier och visstidsanställda. Då behövs varken varsel eller uppsägningstid. De visstidsanställda i kommunerna har blivit 16.500 färre.
Men också inom tillverkningsindustrin har man dragit i nödbromsen och minskat antalet visstidsanställda med 35 procent, men där är de så förhållandevis få att de inte påverkar helhetsbilden. I hela tillverksningsindustrin finns bara 26.000 visstidsanställda medan de är 172.000 i kommunerna. Att telefonerna inte längre ringer hos timvikarierna är en neddragning som inte syns i varselstatistiken.
Men det är naturligtvis i tillverkningsindustrin krisen slagit hårdast. De 33.000 jobb försvunnit är en minskning med 5,1 procent. Ser man däremot till hela den privata sektorn är minskningen 10.500 jobb.
I statistiken vägs minskningen i tillverkningsindustrin upp av att tjänstesektorn växer. Företagstjänster som till exempel juridik, redovisning och bokföring, bemanning och rekrytering hör till de områden där det jobbar fler människor än för ett år sedan.