Det var en påtagligt exalterad vd som stod nedanför åhörarna på trappan till Sjöhistoriska muséet på Djurgården, redo att presentera lastbil efter lastbil, som stod dolda runt hörnet.
- Som ingenjör är man extra glad en sån här dag, sa han, och förklarade att Volvo är optimistiskt när det gäller växthusfrågan.
Teknologiska framsteg ska vara en del av lösningen för att komma tillrätta med transporternas bidrag till koldioxidutsläppen. Enligt Volvo ligger de globalt på 4 procent av utsläppen.
- Huvudspåret är dieselmotorn. Den har visat sig vara den effektivaste förbränningsmaskinen, förklarade han.
Vägen till framgång bygger nämligen på två faktorer: dels att minska förbrukningen, dels att hitta kommersiellt gångbara bränslen som inte bidrar till växthuseffekten. Volvo har satsat flera hundra miljoner på forskningen och gjort det grundligt, värderat bränslenas koldioxidpåverkan hela vägen från "källan till hjulen" och om det kan bli ekonomi på tillverkningen.
På läktaren stod folk från bilbranschen, motorjournalister och politiker om vartannat, och väntade på att de sju miljölastbilarna med ombyggda motorer skulle svänga in på catwalken.
Det drog ut en smula på tiden.
"Den startar inte!" hoppades någon i publiken och ett skadeglatt sorl spred sig.
Men det gjorde den. Visserligen fanns det väl knappt bränsle för att köra runt hörnet, som Volvos miljöchef Jan-Eric Sundgren uttryckte det senare, men fram kom den, snygg men påfallande lik en vanlig lastbil.
- Vi ville visa att man kan använda den nya tekniken i våra befintliga lastbilar, sade Leif Johansson.
Snart stod där en rad blå fordon som drevs på allehanda märkliga bränslen: biodiesel, biogas, biogas + biodiesel, DME, Etanol/Metanol, syntetisk diesel samt vätgas + biogas.
De blänkande lastbilarna hade också försetts med logotypen "CO2-fri", en lätt vilseledande beteckning.
- De är ju inte koldioxidfria egentligen, men det är en beteckning som har satt sig. Det det handlar om är att de är koldioxidneutrala, att de inte tillför någon extra koldioxid i atmosfären när man kör på det bränslet, förklarade Leif Johansson.
De mest innovativa teknikerna var lastbilen som drevs på en blandning av vätgas och biogas och de som drevs av de så kallade andra generationens bränslen, förgasning av biomassor.
- Vätgasmotorn kan vara det första steget in i vätgassamhället, sa Leif Johansson.
Fast lastbilarna finns inte i verkligheten, inte så att de går att köpa, förklarade Leif Johansson senare, medan han sprang mellan tv-kamerorna.
- Naturgasbilen går att köpa, men de andra tar det kanske 2-3 år att få fram om någon skulle beställa nu. Det vi visar här handlar om avancerad forskning på koncernnivå. Men det är inte det som är problemet, utan att det inte finns bränslen till dem, sa han.
Budskapet var: Volvo har gjort sitt, visat att tekniken finns. Nu får politikerna ta fram standarder och bränslen.