Jag tror att många som läser denna text verkligen vill att Volvo Personvagnar ska fortleva som ett framgångsrikt bilföretag med sin bas i Sverige. Vi vill så gärna att Fords försäljning av sitt svenska bilmärke ska sluta lyckligt.
Därför har det svenska konsortiet Jakob, där tidigare Volvochefen Sören Gyll ställer sina tjänster till förfogande, mångas sympatier.
Men vid sidan av ett brinnande engagemang från bland andra Volvos anställda har Jakob inte mycket att komma med. Framför allt saknas pengar.
Under den stora bilmässan i Frankfurt nyligen ska Jakob ha mött Fordledningen som sade sig vara villig att förhandla med Jakob om man kunde få fram finansiella resurser.
Tidsfristen går rimligen ut någon gång de närmaste veckorna. Ingenting tyder på att Jakob lyckats få med sig några stora finansiärer.
Förutom för själva köpet av Volvo behövs nämligen åtskilliga miljarder för bland annat produktutvecklingen. De siffror som nämns är 40–45 miljarder kronor.
Jakob faller därför ifrån. Allt annat skulle vara en mycket stor överraskning.
Kvar finns då kinesiska Geely, som redan diskuterar med Ford och som inom kort kan nå ett exklusivt avtal. Det innebär att enbart Geely får förhandla och att bolaget får ännu mer känslig information om Volvo.
Enligt tidningen Wall Street Journal är Geely redo att bjuda motsvarande 17 miljarder kronor.
Det är osäkert om skuldavskrivningar, alla patenträttigheter, kundfinansiering och annat räknas in. Utöver köpeskillingen behövs kanske ytterligare 25 miljarder kronor för att få Volvo på fötter.
Geely har en stor fördel: ett kinesiskt företag kan bidra med kunder. Kina är redan världens största bilmarknad och det är här den stora tillväxten väntas vara i många år framöver. Men av alla kinesiska bilföretag är Geely inte den bästa partnern. På hemmaplan är det litet och säljer omkring 200.000 fordon på ett år. (Volvo sålde 375.000 bilar i fjol.)
Noterbart är att facken på Volvo är mycket kritiska till Geely. Det är sällan företrädare för svenska fackföreningar är så kategoriska i sina uttalanden som de har varit om Geely. Till det kommer att underleverantörerna är skeptiska till alla kinesiska ägare. De är rädda för illegal kopiering av sin senaste teknologi.
För att nå sitt mål har Geely engagerat brittiska investmentbanken Rotschild, där tidigare Volvochefen PG Gyllenhammar är en av rådgivarna.
Hittills har Geely framstått som enda tydliga alternativet till Jakob. Men i skuggorna har under en lång tid ruvat ytterligare en budgivare, vilket DN Ekonomi avslöjade i lördags.
En grupp investerare som kallar sig Crown har sina rötter i USA och förhandlar också med Ford. Crown har knutit till sig tidigare Volvo-chefer som Tuve Johannesson och Roger Holtback och har ambitionen att stärka Volvos svenska profil liksom miljö- och säkerhetstänkandet.
Crown har både pengar och industriellt kunnande. Förutom Volvocheferna finns amerikaner med erfarenheter från branschen.
Ett problem för Crown är att en av dem är den drygt 70-årige Michael Dingman. Han skaffade sig fiender på Wall Street under det glada 80-talet och det är upplagt för att han kommer att smutskastas av konkurrenterna.
Å andra sidan har Ford uppenbarligen betraktat honom som en mycket stor tillgång eftersom han fick sitta kvar i styrelsen i drygt tjugo år.
Dingman var till exempel med under och efter Volvoförvärvet 1999. Den centrala gestalten i Crown ska dessutom vara Shamel Rushwin, tidigare chef inom Chrysler och Ford.
I slutändan handlar det dels om vem som betalar mest av Geely och Crown, dels om vilken köpare som Ford vill förknippas med i framtiden.
Fords sits är att samarbeta men också konkurrera med Volvo framöver. Ford är också månt om sitt eget varumärke. Fattar man ett beslut som Volvoälskare världen över avskyr slår det även mot Ford.