Acta, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, är namnet på det nya internationella handelsavtal som inblandade parter hoppas ska klubbas någon gång under 2010. Fördraget syftar till att stoppa varumärkesförfalskning och piratkopiering. Förutom tullbestämmelser diskuteras också åtgärder mot immaterialrättsintrång, däribland utökat ansvar för internetleverantörer.

Inblandade parter är EU, Schweiz, USA, Canada, Mexiko, Japan, Australien, Nya Zeeland, Singapore, Sydkorea och Marocko. Fyra förhandlingsrundor har hållits, den senaste i december i fjol.

Men snart är det alltså dags igen. Inblandade länders regeringar låter en efter en meddela att de åter är på banan, däribland Obamas:

- Förhandlingarna om Acta ger en möjlighet att skärpa de internationella normerna för säkerställandet av immateriella rättigheter, vilket gör det svårare för förfalskningar och piratkopior att komma in i vårt land. Det gör världen säkrare för innovationer och kreativitet, vilket är så viktigt för USA:s ekonomi, säger landets representant Ron Kirk.

Han utlovar också ökad öppenhet i processen.

- När förhandlingarna fortgår kommer vi att försäkra oss om att allmänheten är väl informerad och ges bättre möjligheter att komma med synpunkter.

Hittills har dock allmänheten hållits utanför processen som präglats av tung sekretess. I Sverige ligger handlingarna inlåsta på regeringskansliet, vilket fått politiker och journalister att skrika sig hesa med krav om ökad insyn.

Men det kommande ordförandeskapet i EU inger kritikerna hopp. Då kommer nämligen Sverige, tillsammans med kommissionen, att företräda unionen i förhandlingarna. Något som kritikerna menar ska nyttjas till att verka för ökad transparens.

- Nyckelfrågan är varför Sveriges riksdag inte kan rösta om Acta innan rådet når en överenskommelse. Ledamöterna kan, liksom kommissionen, vara lite kreativa och använda sin makt till något, säger Västerpartiets Erik Josefsson.

Han menar att det bästa vore om såväl nationella parlamentariker som europaparlamentarikerna fick vara med och påverka innehållet innan det är klart.

- Det beror bara på den politiska viljan.

Johan Linander, Centerpartiets rättspolitiske talesman, är en av få som sett handlingarna. Han är styrd av sekretess och kan inte yppa något, men ifrågasätter starkt varför så många rader måste målas svarta då papperna lämnas ut.

- Sverige borde kunna påverka i egenskap av ordförandeland. Då måste vi driva frågan hårdare, säger han och fortsätter:

- Väljer något eller några av de andra förhandlande länderna ändå att sätta stopp för öppenhet så måste Sverige och EU allvarligt att överväga om förhandlingarna ska avbrytas.

Riktigt så långt vill Stefan Johansson, svensk Acta-förhandlare och ordförande i ministerrådets arbetsgrupp för immaterialrättsliga frågor, inte sträcka sig.

- Sverige arbetar för ökad öppenhet, vi vill att en text ska läggas på bordet så snart som möjligt så att folk får se vad vi diskuterar. Men vi kan inte avslöja texterna mot andra staters vilja. Nu gäller det att diskutera med dem och övertyga dem om att något måste göras.

Hur arbetar du konkret för ökad öppenhet?

- Det vill jag inte kommentera.

Varför inte?

- Jag vill inte svara på det.

Att sekretess råder under förhandling är dock inget ovanligt, påpekar Andreas Moberg, doktorand på juridiska institutionen vid Göteborgs universitet, speciellt inriktad på handelsavtal inom EU.

- Det är ju egentligen ganska rimligt. När förhandlingarna om förslaget till avtal är klara ska förslaget antas, och då läggs idén fram. Det går att jämföra med att en proposition inte stöts och blöts i media innan den är färdigskriven och går ut på remiss.

Han säger att riksdagen nog arbetar för ökad öppenhet, men att begränsningarna är tydliga.

- De har inte har någon direkt möjlighet att kräva att kommissionen redogör för vad som händer under förhandlingarna.