I förhandlingarna om Acta, ett internationellt avtal om åtgärder mot piratkopiering, kretsar diskussionerna nu kring vilket ansvar internetleverantörerna ska ges i kampen mot illegal fildelning. USA:s linje, som den beskrivs i ett dokument som läckt från EU-kommissionen, skulle innebära att Sverige och EU måste stifta nya lagar. Den analysen gjorde ett par IT-jurister i en tidigare artikel på DN.se.
- Den amerikanska ståndpunkten kan vi inte kommentera eftersom det råder sekretess kring förhandlingarna. Men vi har sagt att vi är bara beredda att gå med på åtaganden som ligger inom ramen för vad som gäller inom svensk rätt och EU-rätt. Varför ska man då förhandla? Jo, vi vill vara säkra på att det som vi har också gäller i andra länder, säger Magnus Graner, statssekreterare på justitiedepartementet.
Gäller det också frågan om internetleverantörernas ansvar?
- Ja, den svenska ståndpunkten är att vi är inte beredda att gå med på saker i Actaförhandlingarna som skulle förutsätta förändringar i svensk lagstiftning respektive EU-lagstiftning.
Så om USA eller någon annan ställer sådana ultimativa krav, då blir det inget Actaavtal?
- Nej, då blir det inget avtal. Vi har inga planer på att ändra vår ståndpunkt.
Det riktas skarp kritik mot att Actaförhandlingarna är sekretessbelagda. Sverige vill ha öppenhet. Varför säger ni inte bara att nu förhandlar vi inte mer innan vi får öppenhet?
- Visst, man skulle kunna säga så. EU har en växande självmedvetenhet om sin storlek och betydelse i internationella förhandlingar. Men vi är ännu inte så självmedvetna att vi är beredda att göra så. Det beror också på att EU, USA och Japan sitter i ett antal andra förhandlingar på andra områden och vi förväntar oss att dom följer spelreglerna där. Och vi vet att nästa gång vi sätter oss ner för att förhandla om något, då sitter USA och Japan och andra där vid bordet. Det gör att man drar sig för det.
Men vad skulle hända om EU sa att nu förhandlar vi inte mer, vi avbryter det här tills vi får öppenhet?
- Förhandlingarna skulle upphöra tills vi antingen får igenom vår linje, eller så får vi aldrig igenom vår linje och under tiden har man inte nått något resultat. Och det är viktigt för EU att man når fram i förhandlingarna.
Är det viktigare för EU att nå resultat än öppenhet?
- Nej så kan man inte säga. Det är äpplen och päron. Men det är viktigt att få ordning på det här med piratkopiering och varumärkesintrång. Konsumenterna behöver till exempel veta att de läkemedel man köper är riktiga.
Många menar att Acta inte är ett handelsavtal utan ett upphovsrättsavtal. Kritikerna säger att de frågorna numera griper in i samhället så mycket att det är fel att behandla detta som ett handelsavtal. Vad är din kommentar till det?
- Ja, det är ju ett väldigt bra argument för att det här avtalet inte ska vara hemligt. Det här är ett avtal som har stor betydelse för många människor och därför bör det vara öppet. Det är ett argument som vi använder mot resten av världen. Och det vore väldigt bra för att rensa upp i ryktesfloran om de andra länderna gick med på detta.
- Vi har ju nått en liten bit på väg och gjort något som inte är normalt i internationella handelsförhandlingar: vi har offentliggjort dagordningar. Då kan man säga att det inte är mycket – nej, men det är mer än vad som är normalt.
Samtidigt som du enligt sekretessen inte får berätta för DN:s läsare vad som sägs i Actaförhandlingarna, vet vi att den amerikanska regeringen låter ett antal bolag både se och diskutera förslag i Actaförhandlingarna. Vad tycker du om det?
- Det har jag inga synpunkter på. Hur den amerikanska regeringen kommer fram till sina ståndpunkter är deras ansvar.
Men det är ju en gemensam överenskommelse om sekretess. Är det då rimligt att svenska medborgare inte får insyn, medan amerikanska bolagsjurister får det?
- Den svenska regeringen har informerat riksdagens näringsutskott. Det är så vi i Sverige arbetar med inhämtning av synpunkter och förankring och breddning av kretsen som får vara med. Den amerikanska sidan har ett annat sätt att arbeta och jag har inga kommentarer till det.
Varför bedrivs inte de här förhandlingarna inom det organ som man brukar använda, FN:s upphovsrättsorgan Wipo?
- Skälet till det är att förhandlingarna i Wipo är låsta, i alla frågor. Det är låsningar mellan de länder som förhandlar om Acta och de stora utvecklingsekonomierna som Kina, Brasilien och Indien. Låsningen har bara till liten del med de frågor som ligger i Actaavtalet att göra, den är en låsning mellan handelsblocken. Då har vi sagt att istället för att vänta på att hela världen blir överens kan vi som förhandlar om Acta bli överens sinsemellan om hur vi ska stoppa exempelvis förfalskade läkemedel. Det löser inte hela problemet för den svenske läkemedelskonsumenten men lite grann hjälper det till.
Hur kommer det att gå till när Sverige och EU eventuellt ansluter sig till Actaavtalet?
- Acta är tänkt att bli ett mixat avtal som både union och medlemsstaterna ska tillträda. Det betyder att EU:s ministerråd ska godkänna avtalet, sannolikt efter EU-parlamentets samtycke. I Sverige ingår regeringen avtalet men det ratificeras av riksdagen. Det är dock svårt att uttala sig säkert om förfarandet innan vi vet hur avtalet kommer att se ut.