Kritiken mot EU-parlamentarikernas lönelyft har fått allt fler toppkandidater att lova att avstå från hela eller en del av ersättningen.
– Jag är glad att debatten har kommit igång nu, men man har ju faktiskt haft den här möjligheten tidigare, säger Vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson som aldrig tagit ut mer än sin lön som kanslisekreterare – 22 000 kronor.
Efter valet höjs de svenska EU-parlamentarikernas löner kraftigt, från 54 500 till drygt 83 000 kronor i månaden. Bakgrunden är ett beslut i parlamentet om en likvärdig lönesättning. Tidigare hade ledamöterna samma lön som sina kolleger i de nationella parlamenten. Parlamentarikerna får också en rad andra ersättningar, som traktamenten och reseersättningar.
De svenska partierna har beklagat höjningen, men tidigare har det främst varit Vänsterpartiets och Miljöpartiets kandidater som profilerat sig genom att avstå från en del av pengarna. Nu lovar allt fler toppkandidater att skänka bort sina slantar.
– Jag tycker att en rimlig nivå är de svenska riksdagsledamöternas löner. Jag vill avsätta pengar till organisationer mot människohandel och barnprostitution, säger Kristdemokraternas Ella Bohlin.
Hon har uppmanat de övriga partiernas toppnamn att göra en liknande gest. Men något partistyrt tvång vill hon inte ha.
– Jag tycker man ska ta ett personligt ansvar eftersom väljarna röstar personligt i valet genom att kryssa.
Vänsterpartiet och Miljöpartiets parlamentariker är de enda som är tvingade att skänka en del av sin lön till partiet. Socialdemokraterna har en regel om att överskott från reseersättningar ska gå till en fond.
Men Centerns Lena Ek är kritisk till att partierna får en del av kakan.
– Det är fel att mjölka systemet genom att plocka ut reseanslag och skicka iväg till det egna partiet. Det är skattemedel och ska behandlas med respekt.
Den ende toppkandidat som klart säger att han inte tänker avstå från lönehöjningen är moderaten Gunnar Hökmark.
– Arvodet använder jag efter egna värderingar, låter han hälsa i ett mejl.