Acta-avtalet är inte känt för den breda allmänheten, men bloggdiskussioner om den påminner om vad som föregick de sedan mycket uppmärksammade och infekterade FRA- och Ipred-debatterna. I dagsläget finns inte så mycket offentliggjord information kring avtalet eftersom förhandlingarna är sekretessbelagda. Kritiker menar att det är ett hot mot demokratin.
- Eftersom förhandlingarna sker i hemlighet får vi i praktiken en sluten lagstiftningsprocess. Organisationer och myndigheter har ingen möjlighet att ge synpunkter och påverka innehållet i avtalet, säger Karl Sigfrid riksdagsledamot (M) som även varit en stark och kritisk röst i debatten om Ipred.
Acta, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, är tänkt att bli ett nytt internationellt handelsavtal för att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsliga frågor. EU, USA, Japan och en rad andra länder har har inlett förhandlingar och hittills har minst tre möten ägt rum. Just nu ligger förhandlingarna på is i väntan på att den nya Obama-administrationen ska ta ställning i frågan. EU-kommissionen sköter förhandlingarna för EU:s räkning efter mandat från medlemsländerna.
Enligt obekräftade uppgifter som läckt ut på Wikileaks kan avtalet bland annat komma att innebära att tullpersonal ska kunna genomsöka mp3-spelare och datorer, och att internetleverantörer tvingas lämna ut personuppgifter om sina kunder för att stoppa fildelning av upphovsrättsskyddat material. En av flera kritiserade delar är att detta ska kunna ske utan att ärendet först prövats i domstol.
EU-kommissionens talesman i handelsfrågor Peter Power dementerade uppgifterna i en artikel i Svenska Dagbladet den 27 februari. Han säger att Acta-avtalet inte kommer att gå längre än nuvarande EU-lagstiftning, som innebär att det går att kontrollera resenärer endast om det finns misstankar om att det rör sig om en större mängd förfalskade varor som ingår i olaglig handel. ”EU:s lagstiftning på det här området får inte strida mot nationell lagstiftning eller annan EU-lagstiftning på andra områden, till exempel skydd av personuppgifter.”, skriver han.
I ett aktuellt PM om Acta på EU-kommissionens sajt hävdas att tullmyndigheterna varken kommer att ha tiden eller lagliga möjligheter att söka efter piratkopierad musik på enstaka mp3-spelare eller datorer.
Även detaljer kring tillblivelsen och EU:s hantering av avtalet har ifrågasatts av såväl politiska som demokratiska skäl. Liksom i The Pirate Bay-fallet och andra upphovsrättsliga sammanhang har exempelvis olika beslut misstänkts vara resultat av påtryckningar från underhållningsindustrin. På Justitiedepartementet kan man varken dementera eller bekräfta uppgifterna som redovisas på Wikileaks och hänvisar till sekretessen.
- När det rör sig om mellanstatliga avtal är principen att all information är sekretessbelagd. Innan förhandlingarna inleddes fanns en önskan från svensk sida att processen skulle vara offentlig, men förslaget gick inte igenom. säger Martin Valfridsson, pressekreterare för justitieminister Beatrice Ask (M).
Miljöpartisterna Max Andersson, Ulf Holm och Bodil Ceballos lämnade i oktober förra året in en motion till riksdagen där man krävde att förhandlingarna ska öppnas upp och att diskussionspapper, dagordningar och deltagarlistor inför kommande förhandlingsomgångar ska publiceras.
- Vi har visserligen möjlighet att säga nej till avtalet när förhandlingarna är avslutade. Men om ett land motsätter sig, faller hela avtalet och frågan är om regeringen skulle sätta sig i den situationen, säger Max Andersson.
Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, håller med om att det kan bli svårt att frånsäga sig avtalet när det blivit offentligt och ser ingen anledning att hemlighålla förhandlingarna.
- Sverige brukar agera för öppenhet i internationella förhandlingar och det borde man göra även i det här fallet, säger Ulf Bernitz.