Förlängningen av upphovsrätten för inspelat ljud skjuts upp på obestämd framtid av det svenska ordförandeskapet. Motståndet i EU:s ministerråd är för starkt, enligt justitieminister Beatrice Ask.
- Som förhandlingsläget nu ser ut finns det inte en tillräcklig majoritet för förslaget i rådet. Vi kommer därför att prioritera förhandlingar om andra rättsakter, i första hand patentfrågorna, sade Beatrice Ask i onsdagseftermiddagens utskottsutfrågning i Bryssel.
- Det är ett politiskt komplicerat ärende som har engagerat många människor och intresseorganisationer, sade hon vidare om förlängningen av upphovsrätten.
Den som skriver text och musik till ett verk har upphovsrätten till det i 70 år efter sin död. Motsvarande rätt för själva inspelningen av musiken är 50 år efter det att inspelningen. Med argument som teknikutveckling, stärkt kulturarbetarstöd och USA-harmonisering har musikbranschen i stort länge verkat för en förlängning av den rätten.
Det ursprungliga direktivförslaget från kommissionen var att förlänga skyddstiden till 95 år. Det stötte dock på patrull i parlamentet där frågan sköts upp åtminstone tre gånger, bland annat för att flera partigrupper var oeniga.
Kritiken följer heller inte partigränserna och vad gäller exempelvis de svenska parlamentarikerna var i princip alla emot den 45-åriga förlängningen. En del andra länders representanter ville tvärtom utvidga förslaget att gälla även det audiovisuella området. I april klubbade till slut en kompromiss om förlängning till 70 år igenom.
Men att ministerrådet som det nu ser ut skulle klubba igenom något liknande är inte möjligt. Det finns en blockerande minoritet där Sverige tidigare var pådrivande. Som ordförande måste dock Beatrice Ask formellt ligga lågt, men samtidigt har det förra ordförandelandet Tjeckien kommit ut som en motståndare till en förlängning av upphovsrätten. Enligt uppgift till DN.se ingår tio länder i den blockerande minoriteten som motsätter sig både 70 och 95 år.
- Så länge det finns en blockerande minoritet så får man alltså hitta på något annat om man ska nå en överenskommelse. Ett kommande ordförandeland kan exempelvis ta fram ett justerat förslag, säger Beatrice Asks pressekreterare Martin Valfridsson.
Varför gör inte Sverige det då?
- Det hänger ihop med vår inställning helt enkelt. Från svensk sida har man bedömt att det här inte riktigt är ett förslag som är i takt med tiden, med tanke på den samhällsdebatt vi har i dag. Som ordförandeland prioriterar man olika och vi tycker att patentfrågan är mycket viktigare, att underlätta för små och medelstora företag att få skydd för sina tekniska innovationer.
- Det finns de som kan behöva få bättre upphovsrättsskydd, till exempel studiomusiker eller småföretag. Men det här att förlänga skyddstiderna hjälper inte de som störst behov, säger Martin Valfridsson.
Kritiken mot kommissionens lagförslag har också riktat in sig på att förslaget har vuxit fram och intensifierats i samma takt som 50-årsjubileet för rockens stora genombrott inträffar. Bland annat menar man att upphovsrättsindustrin främst talar i egen sak, inte musikernas, och att bara stora artister gynnas.
Kritiken kommer inte bara från politiskt håll utan även från musiker, musikkritiker, scenkonstinstitut, smalare skivbolag och forskare i såväl Sverige som internationellt. En stor mängd studiomusiker har å andra sidan stött förslaget.