Det drar kallt, konstaterar besiktningsmannen Johan Svahn när han håller handen över springan mellan dörr och karm ut mot gatan.
Han är just i färd med att energibesiktiga bostadsrättsföreningen Körsbärsträdet 30:s hus på Kungsholmen i Stockholm. I första hand därför att föreningen anlitat honom men i botten ligger EU:s krav på att spara energi.
Johan Svahn guidas runt av Gustav Appell som sitter i föreningens styrelse. Appell har låtit oss titta in i hans lägenhet där vi hamnar mitt i minsta barnet Klas frukost.
Svahn granskar elementen och fönstren för att sedan ta sig en titt på badrummet. Han har hela tiden ett öga på termometern som han bär med sig.
– Vi vill ha handfasta tips, till exempel när det gäller uppvärmningen. Om vi kan göra förbättringar till en rimlig kostnad finns det alla skäl att göra det, säger Gustav Appell.
Efter besök på vinden, i ytterligare en lägenhet och ett par lokaler återstår värmecentralen, själva centrum för både energiförbrukningen och besparingarna.
– Temperaturen på ingående varmvatten är sextio grader. Det räcker med femtiofem grader, säger Johan Svahn och tar sig längre in bland rör och värmeväxlare.
Han funderar lite på en het pump, kollar temperaturen på fjärrvärmevattnet samtidigt som han fotograferar allt från bruksanvisningar till typbeteckningar på små brickor.
– Hur mycket energi som Gustavs förening kan spara vet jag inte än. Men i genomsnitt brukar det röra sig om 10 procent för sådana här hus, säger Johan Svahn.
Hur stor besparingen än blir är alla bidrag välkomna. EU:s mål är att effektivisera sin energiförbrukning med 20 procent. Samtidigt ska utsläppen av växthusgas minska med minst 20 procent, 30 om det blir ett nytt klimatavtal.
Men intresset för energi och klimat är inte på topp i EU just nu. Det konstaterade statministern Fredrik Reinfeldt förra veckan på ett pressmöte. ”Det är ju nästan bara jag som försöker prata klimat på EU-mötena”, sa Reinfeldt och kände den tydliga motvinden i finanskrisens spår.
Jason Anderson, chef för Världsnaturfondens, WWF, klimatavdelning i Bryssel, håller med om att klimatet halkat ner på dagordningen och att unionens klimat- och energipaket kan bli svårt att förverkliga. Men ska målet att begränsa uppvärmningen till två grader de närmaste hundra åren uppnås krävs mer.
– EU:s mål både på 20 och 30 procent är otillräckligt. Det är visserligen bättre än vad de flesta andra satt upp. Men vi vill att EU ska visa ledarskap och anta en ännu starkare överenskommelse, säger han.
Skälen till trögheten inom EU är flera: Den tidigare pådrivaren Tyskland har snart val och då dominerar arbete och pengar. Flera av de nya medlemsstaterna känner sig påtvingade att gå längre än vad de själva ville och arbetar internt för att mildra kraven.
Även om Jason Anderson tycker att handeln med utsläppsrätter är bra har den uppenbara brister. En är att vissa företag alltför lätt tilldelats gratis utsläppsrätter. En annan är att systemet inte är tillräckligt tufft mot utsläppen från de kol- och gasdrivna kraftverken.
Det finns också, enligt honom, problem med det som kallas CDM-projekt, alltså projekt för att minska utsläppen av växthusgaser i utvecklingsländer som finansieras av företag eller stater. De minskade utsläppen får sedan tillgodoräknas EU.
– Användningen bör begränsas, säger Jason Anderson och argumenterar liksom andra kritiker att EU använder sådana här projekt i stället för att ta itu med de egna utsläppen.