Acta-avtalet ska ge myndigheterna skarpare vapen i kampen mot förfalskningar och piratkopiering. Sekretessen i förhandlingarna har väckt mycket spekulationer om avtalets innehåll, som DN.se skrivit om tidigare. Den svenska regeringen anser sig varken kunna dementera eller bekräfta de uppgifter som hittills läckt ut om avtalet.

Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet menar det är vanligt att man inom EU hemlighåller information som rör internationella, och Acta är inget undantag. Förklaringen är en lång tradition av slutenhet i diplomatiska förhandlingar.

- I det här fallet sekretessbelägger man mer än vad som är nödvändigt vilket gör att spekulationerna ökar. Sverige brukar agera för öppenhet i internationella förhandlingar och det borde man göra nu också, säger han.

EU har sedan 2001 en öppenhetslagstiftningsom ska verka för att öka insynen i EU och göra samarbetet mer effektivt. Ulf Bernitz anser att lagstiftningen underlättar men menar att det inte går att ställa några krav på att Acta-förhandlingarna ska vara öppna, eftersom det handlar om internationella avtal som sluts med tredje part.

- De flesta andra länder förhandlar bakom stängda dörrar, och det drabbar även oss. Sverige har under en lång tid arbetat för att öppna upp förhandlingarna inom EU och vi har sett flera lyckade exempel men i Acta-förhandlingarna har man misslyckats, säger han.

Acta-ärendet initierades för lite drygt två år sedan i EU:s så kallade 133-kommitté. I kommittén behandlas frågor som rör till exempel EU:s handelsförbindelser med tredje land och agerande i världshandelsorganisationen WTO.

Därefter hamnade ärendet hos Coreper som består av medlemsländernas ambassadörer i Bryssel. Coreper enades om att ge EU-kommissionen mandat att förhandla i frågan och det slutgiltiga beslutet togs som en så kallad A-punkt, alltså en punkt på dagordningen som tas utan diskussion, på ministerrådet för jordbruks- och fiskefrågor.

Ulf Bernitz tror inte att Sverige har haft något större inflytande i 133-kommittén eller i förhandlingarna kring tillkomsten av avtalet. Han säger också att USA utgör den främsta drivkraften i förhandlingarna, och att man sannolikt kommer att driva en hård linje. Han menar också att Acta-avtalet är en förlängning av TRIPS som är ett internationellt avtal som reglerar frågor rörande upphovsrätt och som också utgör grunden för WTO:s arbete.

- I sådana här frågor handlar det om att ge och ta och det har länge funnits ett primärt tryck från USA att driva igenom hårdare regler mot upphovsrättsbrott, därför har jag svårt att se att Sverige har haft inflytande i frågan, säger han.

När Acta-förhandlingarna avslutats ska riksdagen rösta om Sverige ska ingå avtalet. Sverige har då möjlighet att säga nej men om ett land motsätter sig faller hela avtalet, vilket försätter regeringen i en svår situation. Ulf Bernitz menar att det internationella trycket från intressenter i form av upphovsrättsorganisationer och producenter som vill ha ett stopp på nedladdning av film och musik, kommer göra det svårt för Sverige att frånsäga sig avtalet när det är offentliggjort.