Vad arbetar du med?

Jag arbetar som forskare vid Sipri, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. Där sysslar jag med att analysera europeisk säkerhetspolitik, framför allt den som äger rum inom EU och NATO och bland deras medlemsländer. Jag arbetar mycket i nätverk med andra europeiska forskare.

Vad har du för bakgrund och utbildning?

Fil. dr i statsvetenskap. Förutom vid Sipri har jag arbetat vid Utrikespolitiska institutet. Utöver forskning har jag också undervisat en del, under de senaste åren också i Kina.

Varför ska man rösta i EU-valet?

EU-frågorna rör viktiga områden som arbete, klimatfrågor, ekonomi, säkerhet osv. Allt fler frågor är europeiska frågor, dvs de berör oss alla och måste lösas av oss gemensamt. Vill vi ha medlemmar i Europaparlamentet som företräder våra idéer när dessa viktiga frågor diskuteras måste vi sätta oss in i frågorna och sedan rösta på de kandidater som ligger närmast våra åsikter.

Vilka är EU:s största utmaningar just nu?

En stor utmaning är den ekonomiska krisen, som i sin förlängning också har betydelse för sammanhållningen inom EU. Länder drabbas olika hårt och har olika behov och önskemål. Lösningar som delar EU-länderna kan leda till friktioner inom organisationen. En annan utmaning gäller att skapa stabilitet i närområdet. EU:s utvidgningar har bidragit mycket till stabilitet men nu är utvidgningströttheten stor. En tredje utmaning för EU är att utveckla en strategi för vilka globala problem man ska hantera och hur.

Vilken säkerhetspolitisk roll spelar EU på världsscenen i dag?

Rollen är i dag ganska begränsad. Ändå kan EU:s säkerhetspolitik under de senaste åren sägas ha varit lyckosam. Det beror mycket på att man skapat vad som brukar kallas en stor verktygslåda med olika medel för att lösa konflikter. Det har framför allt varit civila medel – endast ett fåtal av EU:s operationer har varit rent militära. Poliser, domare, administratörer och andra civila tjänstemän ingår i de missioner som EU skickar ut.

Vad gör du helst när du inte arbetar?

Jag umgås helst med familj och vänner och gräver i trädgården. En höjdpunkt är den årliga vandringen längs Via Alpina (Trieste till Monaco), där vi, efter att ha avverkat Slovenien, nu vandrar västerut längs gränsen mellan Österrike och Italien.

Familj?

Man, två söner, svärdotter och en liten sonson.

Dela med dig av ett bra Europaminne.

Ett starkt Europaminne från förra året är de många krigskyrkogårdar från Första världskriget som vi stötte på under vår vandring i de österrikisk-italienska Alperna. Vi besökte ett museum, där man visade på skillnaden mellan den propaganda som riktades mot befolkningarna på de båda sidorna och den fruktansvärda verklighet som mötte soldaterna. Nu restaurerar ungdomar från de tidigare fiendeländerna tillsammans vissa av befästningarna.