På söndagen avslutades fyra dagars röstande runtom i EU. Över 375 miljoner européer har haft chansen att välja vilka som ska sitta på de 736 platserna i EU-parlamentet de kommande fem åren.

Enligt en helhetsbild från vallokalsundersökningar i hela unionen, sammanställd av grekiska Kapa Research och citerad av Reuters, förblir EPP-ED med 39,5 procent av rösterna unionsparlamentets största grupp, medan socialisterna (ESP) får 26 procent. Förra valet 2004 var siffrorna 36,6 procent för EPP och 27,6 procent för ESP.

Till EU-politikernas bedrövelse fortsätter trenden med sjunkande valdeltagande. Vid det första valet till EU-parlamentet låg det på 61,99 procent, 2004 var det 45,47 procent — och denna gång cirka 43 procent enligt en första officiell uppskattning på söndagskvällen.

I flera av de största EU-länderna backar regeringspartierna. I Spanien vann det oppositionella, konservativa PP över det regerande Socialistiska partiet enligt preliminära resultat. PP uppgavs ha fått cirka 42 procent, socialistiska PSOE och premiärminister José Luis Zapatero skulle få cirka 39 procent.

Italienska premiärministern Silvio Berlusconis högerpopulistiska parti Frihetens folk får enligt vallokalsundersökningar mellan 39 och 43 procent av rösterna i sitt land.

Även förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska parti CDU i Tyskland backade, men höll ändå ställningarna som störst med drygt 39 procent av rösterna enligt preliminära resultat.

Bilden av att väljarna använt sin röst för att straffa sin regering går igen runt om i Europa. Men ett undantag är Frankrike, där president Nicolas Sarkozys konservativa UMP blev överlägset största parti. Protestaktionen blev i stället att inte rösta alls, något som fransmännen delar med många EU-medborgare.

I Irland rönte regeringspartierna Fianna Fáil och De Gröna motgångar. Irländarna har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och missnöjet är stort med hur regeringen skött sig.

En annan trend är att små partier på den yttersta högerkanten tycks ha gynnats av missnöje, kris och lågt valdeltagande. I Nederländerna, som bröt mot EU:s regler och presenterade sitt resultat direkt när vallokalerna stängde i torsdags kväll, blev den EU-skeptiske och islamfientlige Geert Wilders Frihetsparti (PVV) valets vinnare med fyra mandat i parlamentet.

Enligt vallokalsundersökningar har även ungrarna röstat in ett högerextremt parti. Stämmer dessa får Jobbik två platser i parlamentet.

Även i Österrike ser högerpopulistiska FPÖ ut att ha stärkt sina positioner, liksom EU-kritiske Hans-Peter Martins parti.

I Finland blev främlingsfientliga och EU-skeptiska Sannfinländarnas Timo Soini EU-valets överlägsna röstkung.