Förra året beslagtog den holländska tullen tre partier med så kallade generiska läkemedel, medicin utan patentskydd, på transit genom EU. Försändelserna innehöll läkemedlen klopidogrel, rivastigmin och olanzapin och exporterades från Indien till andra utvecklingsländer för att behandla patienter med allvarliga och livshotande tillstånd som hjärtinfarkt, stroke, Alzheimers och Parkinsons sjukdom samt psykos.

Beslagen gjordes eftersom medicinen påstods ha tillverkats utan tillstånd och därmed gjort intrång i patentlagen. Men det påståendet tillbakavisas nu av flera EU-parlamentariker, däribland Carl Schlyter (MP), som menar att beslaget är tecken på en ny strängare tillämpning av en lag som hotar att drabba mottagarna i utvecklingsländerna.

För trots att läkemedlen enligt dem inte är patentskyddade vare sig i Indien eller i mottagarländerna tillåter EU-lagstiftningen att livsviktiga mediciner förstörs, vilket i sin tur kan det leda till att människor dör på grund av utebliven behandling.

- De för en enorm kamp mot förfalskad medicin, vilket kan gå ut över medicin på transit genom EU. Det här är riktiga mediciner med en riktig destination, i det här fallet Brasilien, och då ska EU inte beslagta det, säger Carl Schlyter till DN.se.

Han berättar att läkemedelsindustrin i utvecklingsländer ofta tillverkar medicin vars patenttid har gått ut. Ofta sker det efter 20 år och läkemedlen kan då produceras och säljas till ett betydligt lägre pris än ursprungsmedicinen. Enligt Carl Schlyter är Indien en av de största producenterna av generiska läkemedel och industrin är helt laglig. Men den innebär ett stort hot mot läkemedelsföretag i Europa och USA eftersom priset är betydligt lägre. Och beslagen ser han som ett sätt för dem att sätta käppar i hjulet för utvecklingsländerna.

- Generikaindustrin retar de stora läkemedelsföretagen och detta ser jag som ett uttryck för att man vill sätta dit Indien, säger Carl Schlyter.

Carl Schlyter och de övriga EU-parlamentarikerna har nu skrivit ett öppet brev till EU-kommissionen och kräver att EU:s tullagstiftning ändras så att dessa enligt dem lagliga läkemedel når sina mottagare – i fallet med den indiska medicinen 300.000 människor i Brasilien som lider av högt blodtryck. Och de får medhåll av organisationen Läkare utan gränser, som själv tillhandahåller generiska läkemedel till utvecklingsländer via sina logistiska baser i EU. Organisationen är nu oroad över att tullmyndigheternas beslag kan komma att drabba dess egna försändelser, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för organisationens arbete.

- Vi på Läkare utan gränser är väldigt oroade. Det skadar frivilligorganisationernas arbete och hotar att stoppa generisk medicin på transit genom EU, säger Alexandra Heumber, vid Läkare utan gränser i Bryssel, till DN.se.

Hon berättar att en annan organisations AIDS-medicin stoppades på sin väg till Nigeria och hon tror att de själva kan få samma problem, eftersom de distribuerar generiska läkemedel från exempelvis Indien. Hon har själv varit ute i fält flera gånger och sett vilken nytta medicinera kan göra och är därför rädd att beslagen kan leda till att människor i utvecklingsländer dör i onödan.

Både Carl Schlyter och Alexandra Heumber är oroade över att beslagen kan komma att öka ytterligare med det nya handelsavtalet Acta, som har som mål att stärka myndigheter i kampen mot förfalskningar och piratkopiering. Förhandlingar om avtalet pågår mellan EU och USA samt flera andra länder och den starka sekretess som omger avtalet har fått skarp kritik. Nyligen fick DN ta del av ett sekretessbelagt förhandlingsmandat från 2008 som bland annat visar att tullverksamheten kan förstärkas.

- Vi har ju ingen inblick i förhandlingarna eftersom de är hemliga. Men det finns en oro över att Acta kan göra att beslagen ökar och att medicintransporter till utvecklingsländer stoppas eller försenas, säger Alexandra Heumber.