EU-arbetet har rivstartat efter augustis sommarlugn. Under svensk ledning väntar en rad tunga frågor på beslut. Och inget är självklart eller lätt. Det lär bli några svettiga månader för statsminister Fredrik Reinfeldt, där slitningar i EU kan vålla honom huvudbry.

En av de första frågorna att ta itu med är reglerna på finansmarknaden.

Här krävs inte bara enighet i EU, utan också att tungviktare som USA är med på tåget. Nu tycktes en ljusning skönjas när det gäller bankernas bonusar, efter finansministrarnas G 20-möte i London i helgen.

Men det handlar inte bara om bonusar, beslut ska också tas om regler för redovisning och kapitaltäckning. Viktigt blir G 20-toppmötet i Pittsburgh i slutet av september.

För att komma enat har nu Reinfeldt kallat till ett extra toppmöte i Bryssel den 17 september. Tema då blir också ett samordnat sätt att ta bort de tillfälliga stimulanser som satts in för att bekämpa den ekonomiska krisen.

I oktober står EU inför sanningens minut när det gäller Lissabonfördraget, förslaget till nytt regelverk för EU.

Den 2 oktober går irländarna för andra gången till valurnorna för att rösta om fördraget. Säger de nej även denna gång är loppet kört för Lissabonfördraget.

Men mycket talar för ett ja från irländarna. De har fått garantier på vissa områden, försäkringar om att de fortsatt får ha en EU-kommissionär och är dessutom starkt drabbade av den ekonomiska krisen och rädda för att hamna utanför EU:s inre kärna.

Men ett ja är bara början på att intensivt arbete. Förutsatt att Polens och Tjeckiens presidenter undertecknar fördraget ska EU nu också börja anpassas till det. Två nya tjänster, en permanent president för EU och en typ av utrikesminister, ska tillsättas.

Och här kan det bli tuffa diskussioner. Spekulationerna är i full gång, bland annat har den förre brittiske premiärministern Tony Blair nämnts som het kandidat på posten som EU-president.

Här krävs finnavigering som balanserar såväl politiska inriktningar på de olika höjdarposterna och fördelning mellan små och stora länder.

Som läget är nu, med en konservativ ordförande för EU-kommissionen, lutar det åt att en person med socialdemokratisk bakgrund får rollen som EU-president. På utrikesministerposten skulle det därför inte förvåna om någon med liberal bakgrund tillsätts.

Samtidigt ska EU försöka öka trycket på resten av världen för att få till ett nytt internationellt klimatavtal med målet att hålla nere jordens temperaturökningar till två grader. Bedömare menar att i slutet av oktober bör EU vara helt enat om vad man vill presentera i Köpenhamn.

En av stötestenarna här är hur finansieringen av utvecklingsländernas klimatbekämpning ska se ut. Här gäller det att ena EU-leden, där vissa länder är klart villigare att finansiera miljöpolitik utanför EU än andra.