Islands europeiska ambitioner har tagit jättekliv på bara några veckor. Efter att den isländska riksdagen med knapp majoritet röstat för att inleda medlemsförhandlingar, har en ansökan skickats in till EU och på måndagen godkändes den när EU:s utrikesministrar träffades i Bryssel.
Nu sänds ansökan vidare till EU-kommissionen som ska studera Islands lagar och institutioner för att därefter bedöma om Island är moget att börja förhandla. Förhoppningar finns om att en rekommendation ska vara på plats någon gång i slutet av året.
EU:s utvidgningskommissisonär, finländske Olli Rehn, välkomnade Islands EU-närmande.
– Som nordisk medborgare anser jag att den naturliga platsen för nordiska demokratier är i EU, sade Rehn på svenska.
Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som höll i sitt första utrikesministermöte, var noga med att betona att Island inte får någon gräddfil in i EU.
– Det finns inget snabbspår för Island, snarare ett kortare spår eftersom de redan är en del av den inre marknaden och Schengenområdet.
Men faktum är att Island redan är inne på en snabbare väg än andra länder som aspirerar på en plats i EU-klubben.
Albanien, som lämnade in sin ansökan redan i april, har ännu inte fått den vidarebefordrad till EU-kommissionen.
Montenegro, som skickade in en ansökan i december förra året, fick vänta till april innan den vidarebefordrades till kommissionen och väntar fortfarande på ett yttrande därifrån.
Risken är att Islands framfart väcker ont blod på västra Balkan, vilket utrikesministrarna tycks medvetna om. För att understryka det sände de ett tydligt budskap till Albanien om att dess EU-ansökan ska behandlas så snart utvärderingen av landets allmänna val i juni är klar.
Dessutom återupprepade ministrarna sitt stöd för västra Balkans europeiska perspektiv.
– Jag hoppas att vi kan ge ny fart till integrationen av västra Balkan de kommande sex månaderna, sade Bildt.
Island är med i det europeiska ekonomiska samarbetet, EES, vilket innebär att runt två tredjedelar av dess lagstiftning redan stämmer överens med EU:s. Men trots de goda förutsättningarna kan Islands väg in i EU bli besvärlig. Mycket hänger på fiskepolitiken.
Island vill inte inlemma sig i EU:s fiskepolitik som bland annat skulle innebära att man släpper in fiskeflottor från nationer som Spanien i sina vatten.
Dessutom kan Island stöta på problem från länder som Nederländerna och Storbritannien där stora kundgrupper blåsts på pengar insatta i den kollapsade internetbanken Icesave.
Avgörande för dessa länders framtida ställningstagande lär bli en kommande omröstning i den isländska riksdagen om hur mycket Island är berett att betala.
Men framför allt ska också det isländska folket övertygas om fördelarna med EU när förhandlingarna väl är klara. Resultatet i en folkomröstning är långt ifrån klart.