Hadopi-lagen har delat Frankrike i två läger och vid dagens omröstning var 296 personer för lagen medan 233 personer var emot. Lagen antogs alltså av en liten majoritet.

I morgon ska senaten ta ställning till förslaget. Om förslaget passerar även senaten kommer en statlig myndighet att upprättas. Dess uppgift blir att spåra och bestraffa dem som laddar ner olagligt material.

Hadopi har haft flera motgångar både på hemmaplan och i EU. För lite mer än en månad sedan röstade det franska parlamentet emot Hadopi-lagen. Då var många ledamöter från det styrande UMP-partiet borta och lagen stoppades med röstsiffrorna 21-15.

Lagen har även väckt stort internationellt intresse och i Frankrike har den blivit en storpolitisk fråga med bland annat president Nicolas Sarkozy i spetsen. Hadopis princip är att en misstänkt person först ska varnas via mejl. Därefter följer ett rekommenderat brev, men om den misstänkte inte lyder då ska myndigheten ges rätt att stänga av vederbörandes internetnettillgång i upp till ett år. Enligt kulturministern Christine Albanel räknar de inledningsvis med ett par hundratusen avstängningar per år.

Oppositionella Socialistpartiet med talesmannen i frågan, Christian Paul, i spetsen är den politiskt starkaste kritikern av lagförslaget. Och på de debatterande delarna av internet har kritiken varit enorm. Framför allt vänder folk emot de demokratiska begränsningar som en avstängning kan innebära, men argument som integritetsintrång och bristande rättssäkerhet är också vanliga.

I dagens läge finns ingen lagstiftning om internet på europeisk nivå och ingen är att vänta förrän tidigast i höst. Men om EU-parlamentets förhandlingar med ministerrådet leder till ett nytt kompromissförslag som går i 138:ans anda får Frankrike två motstridiga lagar. Då får den nationella stryka på foten säger Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.