Här är några kritiska synpunkter på Acta från svenska politiker och bloggare.
Erik Josefsson (V)
"Medborgarnas möjlighet att få kännedom om vad som ligger till grund för
lagstiftningsåtgärderna utgör ett villkor för att dessa konkret ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter. Samtyckesförfarandet innebär att Europarådet måste få Europaparlamentets samtycke för att kunna fatta vissa viktiga beslut. Utan parlamentets samtycke kan rättsakten inte antas. Att handlingarna skulle förbli hemliga fram tills Europaparlament behandlar Acta är därför otänkbart. Samma princip borde gälla riksdagens arbete med avtalet.”
Karl Sigfrid (M)
”EU-kommissionen sökte under hösten 2007 mandat för att förhandla fram ett Acta-avtal. Nu säger de sig ha fått mandat av ministerrådet, men det är oklart hur detta har gått till. Det tycks omöjligt att hitta offentliga dokument som anger på vilket ministerrådsmöte beslutet skulle ha fattats eller hur enskilda EU-länder ställde sig. Mig veterligen har riksdagens EU-nämnd aldrig informerats eller deltagit i något samråd om att ge EU-kommissionen ett förhandlingsmandat.”
Christofer Fjellner (M)
” Vi måste ha öppenhet och vi måste tillgodose individernas rätt till integritet samtidigt som vi skyddar immaterial- och upphovsrätten. Medlemsstaternas rätt att närvara vid förhandlingarna gör föga skillnad för svenska medborgare, deras valda representanter i riksdagen och Europaparlamentet saknar helt insyn i det som sker. Men även om jag som europaparlamentariker får se de hemliga handlingar som behandlas i förhandlingarna så kvarstår fortfarande problemet. Sveriges och Europas medborgare får inte se dessa dokument. Det borde de få göra.”
Max Andersson (MP)
”Mycket tyder på att lobbyorganisationer för till exempel musik-, film-, och läkemedelsindustrin i vissa länder inte bara har insyn utan även aktivt deltar i arbetet med att ta fram avtalet, och de driver naturligtvis sin egen agenda. Om processen istället skulle drivas under öppnare former, skulle det inte bara bidra till en bättre diskussion, utan också med största sannolikhet också resultera i ett bättre avtal som innehåller färre oklarheter som riskerar att orsaka oförutsedda problem.”