Den franska författningsdomstolen slog i sitt beslut på tisdagen fast framför allt två saker. För det första att tillgång till internet är att betrakta som en grundläggande medborgerlig rättighet. För det andra att rätten att betraktas som oskyldig till dess att motsatsen bevisats måste gälla även brott mot upphovsrätten.
Därmed säger domstolen bestämt nej till president Sarkozys antipiratlag. Enligt lagen skulle personer som misstänks för illegal fildelning kunna stängas av genom ett myndighetsförfarande, baserat på anmälningar från upphovsrättsinnehavare som anser sig drabbade. En så långtgående åtgärd måste föregås av bevisprövning och beslut i domstol, enligt författningsdomstolen.
Det intressanta är att just denna princip har EU-parlamentet tagit ställning för under behandlingen av det lagförslag som kallas telekompaketet. I början av maj röstade majoriteten igenom ändringsförslag 138, som också kräver beslut i domstol innan någon får sin tillgång till nätet inskränkt.
Därmed förkastade parlamentet en kompromiss som hade förhandlats fram tillsammans med ministerrådet. Kompromissen innehöll inget krav på förhandsbeslut i domstol, och stod därmed inte i direkt strid med den franska Hadopilagen. Ministerrådets position i denna fråga har påverkats av att Frankrike varit i färd med att införa antipiratlagen, som president Nicolas Sarkozy investerat mycket prestige i.
Striden om telekompaketet mobiliserade stora skaror medborgaraktivister som vill försvara friheten på internet. Den opinionen är en del av förklaringen till det svenska Piratpartiets framgångar i valet till EU-parlamentet.
Just denna vecka, torsdag-fredag, diskuterar EU:s ministerråd telekompaketets framtid. Efter parlamentets nej till kompromissen i början av maj pekade allt på att enighet med ministerrådet inte var möjlig i rådande läge. Därmed skulle ärendet gå in i en ny förhandlingsrunda, kallad förlikning.
Nu har vågskålen tippat över till förmån för dem som vill se stärkt rättssäkerhet för internetanvändare. Frågan är om ministerrådet ska fortsätta driva en linje som redan är överspelad i Frankrike.
Ulf Bernitz, expert på EU-rätt, gör bedömningen att den franska författningsdomstolens ställningstagande får konsekvenser även på EU-nivå.
- Den uppfattningen att det ska vara en domstolsprövning innan man beslutar om avstängning har fått ett väldigt starkt stöd, säger han.
De som menar att frågan ligger utanför EU:s befogenhet har fel, menar Bernitz.
- EU kan inte tala om hur man i detalj ska ordna det med domstolar i varje land. Men att ställa upp krav på att det ska vara en föregående domstolsprövning anser jag absolut att man har möjlighet att göra.
Bakslaget i författningsdomstolen kan leda till att Frankrike svänger i fråga om 138:an i telekompaketet, tror statsvetaren Anna Stellinger, chef för forskningsinsitutet Sieps. Men hon har förbehåll.
- Sarkozy har en fantastiskt stark ställning om man ser till hur det gick i EU-valet. Hans parti UMP vann en jordskredsseger.
Enligt Anna Stellinger är det framför allt fransmännens tillgång till offentliga tjänster som författningsdomstolen värnar om. Den franska offentliga sektorn har sent omsider moderniserats och internet har blivit oundgängligt för den som exempelvis ska deklarera eller söka a-kassa.
- Internet har blivit en del av det som medborgarna har rätt till, säger Anna Stellinger.
Av allt att döma blir det Sverige som får hantera förhandlingarna om telekompaketet, i egenskap av ordförandeland från den 1 juli. Enligt uppgifter från nyhetssajten Euractive förhalar parlamentet medvetet processen för att det nyvalda parlamentet ska hinna komma på plats ordentligt innan ärendet drar igång igen.