Stockholmsprogrammet är en femårig handlingsplan för EU:s rättsliga samarbete som ska tas fram under det svenska ordförandeskapet. Syftet är att ange ramarna för unionens polis- och tullsamarbete, straff- och civilrättsligt samarbete, asyl, migration samt viseringspolitik.
Men fokus har i debatten kommit att ligga på integritetsfrågorna. Enligt kritikerna är nämligen Stockholmsprogrammet nästa steg mot ett allt omfattande storebrorssamhälle.
En av de främsta skeptikerna är Henrik Alexandersson, bloggare och Piratpartist i Bryssel i staben bakom partiets parlamentariker Christian Engström. Hans främsta invändning mot det han anar kan komma att omfattas av kommande förslag är den så kallade konvergensprincipen som skulle innebära att EU:s länder kan dela underrättelseinformation med varandra.
- Det skulle innebära att material från FRA och datalagringen sprids till andra länder. Det är ett stort problem, säger han.
Ett annat problem är det omfattande hemlighetsmakeri han tycker sig se.
- Vi vill ha insyn i processen precis som vi har insyn i riksdagen. Om det här hade skötts som i riksdagen hade vi kunnat diskutera allting i lugnare former från början. Men nu har man valt att anamma EU:s hemlighetsmakeri. Då blir det en brottningsmatch om vad som står i programmet och vad som inte står där.
Just på denna punkt anser Martin Valfridsson, pressekreterare hos justitieminister Beatrice Ask, att regeringen blivit missförstådd av medier och opinionsbildare.
- Mycket av det som sprids är direkt felaktigt, rena rama lögner. Att det skulle vara hemligt stämmer inte. Vi har ingen dold agenda.
Att programmet skulle bana väg för ett mer repressivt övervakningssamhälle värjer han sig också emot. I själva verket förhåller det sig precis tvärtom, menar han.
- Än så länge rör det sig bara om ett förslag från kommissionen, men den betonar vikten av att sätta medborgaren i centrum. Och när den uttrycker det så menar den att det måste ske tydligare än vad som i dag är fallet.
I det ingår, enligt Valfridsson, att integritetsskyddet ska stärkas, liksom skyddet för personuppgifter. Brottsoffer och brottsmisstänkta ska ges stärkta rättigheter.
Att Stockholmsprogrammet i själva verket, vilket Henrik Alexandersson hävdar, bland annat skulle medföra nationella antiterroristcenter i samtliga EU-stater, realtidstillgång till personliga uppgifter om medborgare, EU-standardisering av övervakning samt en utökat EU-byråkrati för övervakning slår han ifrån sig helt.
- Det är fullkomligt felaktigt, helt hämtat ur luften.
Övrig kritik besvarar Valfridsson mer nyanserat:
Kontrollen av "flöden av människor och varor" ska förbättras och samordnas. Uppgifter om brottslighet ska jämföras och utbytas mer effektivt, har det hetat.
- När det gäller den grova brottsligheten finns ett behov av att brottsbekämpande myndigheter kan dela med sig av informationen. Möjligheten att överföra brottsutredningar och utbyta information inom ramen för brottsutredningar behöver förstärkas. Men det ska ske på ett sätt som värnar respekten för integritet och individens rättigheter.
Resurser ska samutnyttjas i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Utnyttjandet av internet för terroriständamål ska öka.
- Ja, det finns i förslaget. Men vem som helst får vara på internet. Även polis måste kunna se om det pågår terroristverksamhet där. Det kräver ingen lag, internet är fritt.
Henrik Alexandersson ger Martin Valfridsson rätt i att ovanstående punkter inte finns uttryckligen formulerade i liggande förslag. Han menar att man måste ha i åtanke att det rör sig om ett måldokument som stegvis kommer att byggas ut med konkreta bestämmelser.
- För att uttrycka det enkelt: Stockholmsprogrammet är en påse som kommer att fyllas med olika saker så att målen uppnås. Framtidsgruppens förslag som läckte ut tidigare ger en indikation om vad den kommer att fyllas med. Då ingår ovan nämnda saker.
Enligt Beatrice Ask fanns det två så kallade framtidsgrupper där samtliga EU-länder var representerade. Inga formella beslut fattades under deras möten, i själva verkat ska det bara ha rört sig om ”brainstorming”, säger justitieministern som själv närvarat.
- Vi fick komma med idéer som vi sedan lämnade för diskussion i ministerrådet. Vi tog upp vad vi fann viktigt, det blev många ojämna rapporter. Det är inte så att vi tycker allt som står däri.
Henrik Alexandersson:
- Det finns en del saker som inte står uttryckligen i Stockholmsprogrammets aktuella dokument. Men de finns att hitta i papperna från framtidsgruppen. Att bara tro på vad EU och regeringen säger och inte alls bry sig om de dokument och det arbete som lett fram till det verkar godtroget och farligt.
Beatrice Ask säger sig välkomna kritiken som framförs, men menar att de som kommer med kraftigast invändningar i frågan om övervakningssamhället troligtvis inte har läst programmet.
- Stockholmsprogrammet är skrivet utifrån ett medborgarperspektiv.
Så ett förverkligande av liggande förslag skull inte innebära ökad övervakning av individen?
- Nej, jag har inte hört om någon minister som driver frågan om ökad kontroll av medborgarna. Sen är det ju olika kulturer. Storbritannien har ju till exempel mer kameraövervakning än vad vi troligtvis skulle tycka var okej. Men det är bra med ett principprogram som lägger grunderna.
Stockholmsprogrammet kommer att antas vid toppmötet i december 2009.