Enligt planerna skulle EU-ledarna ha tillsatt EU:s två nya toppjobb när de möts i Bryssel denna vecka. Men utnämningarna får vänta tills Tjeckiens president Vaclav Klaus satt sitt namn på Lissabonfördraget. Och han väntar först på ett besked från den tjeckiska författningsdomstolen, som på tisdagen börjar titta på fördraget.

Men hoppet om att Klaus snart skriver under har satt fart på förhandlingar om hur de nya jobben ska utformas. Förra veckan lade ordförandelandet Sverige efter underhandskontakter med medlemsländerna fram ett första förslag om den nya utrikestjänst som ska lyda under EU:s nya ”utrikesminister”,  den höge representanten. Det diskuterades vid måndagens utrikesministermöte i Luxemburg.

Och dokumentet som DN tagit del av visar att den nya chefen för EU:s
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik blir en tung och självständig maktspelare i Bryssel som styr över sin egen budget och sin egen personal.

Utrikestjänsten ”ska vara en avdelning av sui generis-karaktär (unik till sin karaktär), skild från kommissionen och rådssekretariatet. Den bör ha autonomi när det gäller sin administrativa budget och sin personalhantering”, heter det i dokumentet.

Varken EU-kommissionen eller EU-parlamentet får inflytande över denna nya maktbastion.

En stor del av det hittills splittrade ansvaret för EU:s insatser i världen ska samlas under den höge representanten och hans/hennes stab. Där ingår, förutom allmänna utrikesrelationer, konkreta satsningar som polis- och juristinsatsen i Kosovo eller fredsbevarande militärinsatser. Flera enheter flyttas över till utrikestjänsten, bland annat EU:s militärstab och den gemensamma lägescentralen, som dygnet runt följer utvecklingen i världen.

EU-kommissionens nuvarande delegationer i omvärlden blir EU-delegationer under den höge representanten. De ska enligt förslaget bland annat ta över den samordning som i länder utanför EU i dag sköts av ordförandelandets ambassad.

Handel, bistånd och utvidgning ska ligga kvar under EU-kommissionen. Men utrikestjänsten ska ”spela en ledande roll” när de strategiska besluten om bistånd fattas och även ha en viktig roll i att hantera viktiga biståndsprogram.

Besluten om EU:s gemensamma utrikespolitik ligger kvar hos medlemsländerna.

Personalen i utrikestjänsten ska rekryteras från EU-kommissionen, ministerrådet och medlemsländernas egen diplomatkår. Målet är att medlemsländerna ska stå för ”åtminstone en tredjedel” av personalen.

Beslutet om vem som ska få det nya toppjobbet dröjer dock. Bland de kandidater som nämnts finns svenske utrikesministern Carl Bildt, Finlands EU-kommissionär Olli Rehn, brittiske utrikesministern David Miliband och de tidigare franska utrikesministrarna Michel Barnier och Hubert Védrine.