Acta-avtalet syftar till att skärpa åtgärderna rörande brott mot upphovsrätten, exempelvis illegal fildelning. Avtalet förhandlas fram av USA, Japan, Kanada och flera andra länder. EU-kommissionen representerar EU-länderna, och därmed Sverige, i förhandlingarna.

Tankesmedjan Knowledge Ecology International begärde kort efter Obamas tillträde som president att få se dokument rörande de pågående förhandlingarna. Begäran motiverades med att pappren redan cirkulerar bland lobbyister från flera länder och att det därför inte skulle finnas något skäl att hemlighålla dem för det amerikanska folket.

Begäran avslogs genom beslut från Vita husets avdelning för handelsfrågor, vilket rapporteras i flera amerikanska medier. Motiveringen innebär en skärpning av sekretessen eftersom det uttryckligen hänvisas till en bestämmelse som ger möjlighet att hemligstämpla om offentlighet skulle ”skada den nationella säkerheten” och om den ansvariga myndigheten kan ”identifiera och beskriva skadan”.

Som DN.se tidigare skrivit, fanns stora förhoppningar om att Barack Obama, som allmänt lovat mer öppenhet i maktutövningen, skulle inta en mindre hemlighetsfull hållning till förhandlingarna om Acta.

Även i Europa och Sverige pågår en strid om insyn i Acta-förhandlingarna. EU-parlamentet krävde i förra veckan att EU skulle häva hemligstämpeln, efter inititiv från den svenska parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V). I Sverige har en begäran till riksdagens näringsutskott om att få se Acta-papper avslagits.

Professor Ulf Bernitz, expert på EU-rätt, har i en intervju med DN.se kritiserat regeringens hållning i Acta-frågan:

- I det här fallet sekretessbelägger man mer än vad som är nödvändigt vilket gör att spekulationerna ökar. Sverige brukar agera för öppenhet i internationella förhandlingar och det borde man göra nu också, sade Bernitz.