Inte ens var tredje svensk kommer att rösta i EU-parlamentsvalet, om en ny undersökning från EU-parlamentet slår in. Svenskarna visar också det minsta intresset för valet tillsammans med letter, tjecker och slovaker.
I början av året svarade drygt var tredje EU-medborgare att han eller hon tänkte rösta i EU-parlamentsvalet den 4—7 juni. I den nya opinionsundersökningen, som gjordes under första halvan av maj, har siffran ökat till 49 procent. Om resultatet står sig på valdagen skulle det innebära en liten förbättring av valdeltagandet jämfört med 2004.
Men för Sverige är bilden en annan. Bara 30 procent av de tillfrågade svenskarna säger att de ska rösta, lika många som i Nederländerna och Rumänien. Ännu sämre ser valdeltagandet ut i Tjeckien och Slovakien med 24 respektive 16 procent.
De länder som visar störst intresse för att rösta är Irland, Belgien och Malta.
En fråga som hänger ihop med det förmodade valdeltagandet är intresset för valet. Även där hamnar Sverige i bottenskiktet med 42 procent som säger att de är intresserade. Lägst är intresset i Lettland, där bara 25 procent är intresserade.
Den främsta orsaken till att svenskarna inte tänker rösta är, enligt EU-parlamentets undersökning, att de känner sig dåligt informerade och inte vet tillräckligt om parlamentets roll.
Arbetslöshet och ekonomisk tillväxt är de två frågor som de drygt 27.000 tillfrågade i de 27 EU-länderna anser vara viktigast. Däremot har klimatet och terrorism halkat ner i listan över viktiga frågor jämfört med tidigare undersökningar.
Resultatet av svenskarnas valdeltagande skiljer sig markant från en undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB) som också publicerades på tisdagen. Den visar att 49 procent av svenskarna tänker rösta. Skulle det slå in vore det en klar förbättring jämfört med 2004 års val, då 38 procent gick och röstade.
I årets EU-val är det rekordmånga förstagångsväljare i Sverige, närmare 600.000 personer. Många är osäkra på om och i så fall på vilket parti de ska rösta. 38 procent visste inte vilket parti de skulle välja, enligt SCB.
Precis som i det vanliga riksdagsvalet är skillnaderna stora mellan samhällsgrupper. Valdeltagandet är betydligt lägre bland unga, utrikes födda, ensamstående, lågutbildade och arbetslösa jämfört med bland medelålders, inrikes födda, högutbildade och sysselsatta.
SCB:s undersökning gjordes i samband med den regelbundna partisympatiundersökningen i november förra året då cirka 9.000 personer intervjuas.