Miljöpartisten Carl Schlyter tycker att unionen bara ska besluta i stora frågor.
Visste man inte att det var miljöpartisten Carl Schlyter som håller valmöte skulle man kunna tro att man hamnat på en föreställning med en driven ståuppkomiker.
– Egentligen ville jag bli uppfinnare, säger Schlyter och rör sig vant på scenen i strålkastarljusets sken och beskriver vad han skulle göra för världsförbättringar.
En halv minut senare:
– 1993 såg jag hur människor tvingades leva av en soptipp. Då ändrade jag mig.
Nu står han för andra gången högst på Miljöpartiets EU-vallista och försöker övertyga förstagångsväljare i Nacka att gå och rösta. Allt i högsta tempo och hela tiden i nära kontakt med sin publik.
Trots att Miljöpartiet inte längre driver kravet att Sverige ska lämna EU håller Carl Schlyter fast vid att Sverige inte borde vara med i unionen. Ett av de tyngsta skälen är alla de lobbyister som företag och andra med ekonomiska resurser avlönar.
– Ett av de största hindren för att uppnå bra beslut är att det finns en så otrolig obalans: att ekonomisk makt kan översättas till politisk makt, förklarar han.
Trots sin kritik mot denna, enligt honom, på tok för överdimensionerade och maktfullkomliga organisation gillar han verkligen jobbet som EU-parlamentariker.
Han har resurser att skaffa sig både kontakter och kunskap som han knappast skulle kunnat göra annars. Och till det alla spännande diskussioner.
– Men sedan kan man fatta besluten på lägre nivå, säger han och tycker att EU borde nöja sig med beslut som oundvikligen påverkar alla, till exempel på klimatområdet.
Både i Nacka och senare under dagen återkommer han till en av sina hjärtefrågor: kravet på öppenhet och frihet på nätet. Det behövs en ny upphovsrättslag, säger han men har ingen helt klar bild av hur den ska se ut.
– Man skulle kunna införa en reklamskatt för att ersätta dem som har upphovsrätt, till exempel författare och artister, säger han.
Vid en snabbfika efter tre olika framträdanden under dagen – en kopp te och morotskaka som energipåfyllning – förklarar han sitt engagemang för öppenheten och mot övervakning och kontroll.
– Jag vill hellre leva i ett fritt samhälle och ta risken att någon ondsint människa missbrukar den friheten än leva i ett totalkontrollerat samhälle med hundratals antiterrorlagar, säger han.
Innan han fortsätter att beta av dagens pensum av valrörelsen – på kvällen väntar uppträdande i Aktuelltstudion i direktsändning – hinner han också förklara varför den fria rörligheten inom EU och arbetskraftinvandringen är så viktig.
– Vi är för att människor ska kunna söka sin framtid varhelst de vill. Men den friheten ska aldrig användas för att underminera de villkor i kollektivavtalslagarna som man har kommit överens om lokalt.