Parlamentariker fortsätter försvara den omstridda paragrafen

EU-parlamentets egna jurister anser inte att parlamentarikernas förslag 138 är förenligt med EU-rätten (se särskild artikel här). Enligt 138:an får ingen stängas av från internet utan att saken först prövas i domstol.

- Har vi kompetens att besluta om telekompaketet och man ser att det påverkar yttrandefriheten, då tycker jag att det är självklarhet att då måste också kompetensen finnas att skydda yttrandefriheten, säger vänsterpartisten Eva-Britt Svensson till DN.se.

- Jag anser ju att politiskt måste vi kunna försvara yttrandefriheten även om man inte juridiskt inte har kompetensen.

Svensson är en av fem svenskar som ingår i parlamentets delegation till den förlikning som pågår om telekompaketet. Hon menar att hur man tolkar EU:s paragrafer också är en fråga om vilja.

- Jag har tidigare varit rapportör i andra ärenden där man från början sagt att EU saknar kompetens på området. Sedan har det gått ett par månader och så har man kommit tillbaka och sagt att vi har hittat sådant som kan tolkas som att vi har kompetensen. Man kan nog hitta kompetensen för den här frågan också, säger Svensson.

För Lena Ek, centerpartistisk EU-parlamentariker, väger juristernas yttrande tungt.

- Det är ett väldigt tungt yttrande, och det går delvis i samma riktning som ministerrådet och kommmissionen vill. Parlamentets juridiska avdelning vill ju tolka det här välvilligt, de arbetar för oss, de är inte våra fiender, säger Lena Ek.

Hon påpekar att alla beslut som parlamentet är med och fattar måste ha en laglig grund i EU-rätten. Men trots de allvarliga invändningarna mot 138:an vill hon inte ge upp den helt.

- Jag tycker vi ska fortsätta att driva 138:an för den är ett väldigt bra verktyg för att få den här debatten på bordet ordentligt.

Lena Ek ser famför sig hur parlamentet med den utgångspunkten kan leta efter alternativa lösningar som också tillgodoser de grundläggande rättigheter som står på spel.

Bakgrund: Snabbguide om EU:s telekompaket.