– Jag var med i början av 90-talet när det störtdök. Då var jag också arbetslös, säger Jonny ”Joppen” Ahonen, träarbetare som har byggt hus ända sedan han slutade skolan.

– Varje gång jag kommer från ett möte i medbestämmandegruppen och säger ”inget än så länge” är det folk som pustar ut. De vet att de åker i första varselsvängen.

Jonny Ahonen jobbar åt Q-gruppen, ett av företagen på det stora bostadsbygget i Hornsberg i Stockholm. Starten gick före smällen i världsekonomin. Men vd:n Jan Henriksson berättar att Q-gruppen har tappat andra kontrakt och om kunder som tror att det råder mellandagsrea på byggprojekt.

Jobben blir en av de stora frågorna i valet till EU-parlamentet den 7 juni. Samtidigt är det svårt för väljarna att veta vad de röstar om.

– Utmaningen är att visa att det finns en koppling mllan lågkonjunkturen och Europavalet, säger Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann. Det handlar om att få stabila kreditmarknader men också om att EU-länderna ska ta ansvar för statsfinanserna.
EU-ländernas regeringar försöker mota krisen med bankstöd och stimulanspaket. Väljarna kan se EU och internationellt samarbete som viktigt i kampen för jobben, precis som i klimatfrågan. Men själva EU-parlamentet, som valet gäller, är en bifigur i jobbkrishanteringen.

Rösta i EU-valet? Man borde väl, säger Jonny Ahonen.

En byggarbetsplatsär ett organiserat kaos. Det är truckar och kranar, transporter som ska lossas i tid på krångliga utrymmen. Det är betongare, snickare, golvläggare och elektriker som ska vara på rätt ställe. Det är ett myller av balkar, block, ledningar och rör.
I den tillfälliga fabriken möts massor av företag och ­hantverkare. Politiken och EU skär också rakt igenom byggarbetsplatsen.

Där finns jobbfrågans olika nivåer: den inrikespolitiska striden,och debatten mellan EU-länder och USA om vad staten kan göra. Och där finns frågan om den svenska modellen efter EU:s östutvidgning.

Den infekterade konflikten i Vaxholm 2004 mellan Byggnads och ett baltiskt företag landade i EU-domstolen. Politiker och experter funderar ännu över följderna.

– Svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut för alla som jobbar i Sverige, säger Marita Ulvskog, ­Socialdemokraternas toppkandidat i EU-valet. Fackliga rättigheter ska alltid gå före den fria rörlig­heten på EU:s arbetsmarknad.

Jonny Ahonen talar också om det: konkurrens, ja, men på samma villkor. Inte för att han vet vad ­polackerna och rumänerna i Hornsberg tjänar – språket är en mur – men företag ska inte kunna dumpa löner för att pressa priser.

– Så länge det finns jobb och folk skriker efter bostäder spelar det ingen roll hur mycket utländsk ­arbetskraft man tar in. När det dippar blir det en annan sak, säger han.

EU-valkampanjen stöter på ett annat krux: även de borgerliga partierna försvarar den svenska modellen. Socialdemokrater kan ha intresse av att blåsa upp skillnaden, moderater av att förminska den. Men gränsen mellan Bryssel och Sverige är skarpare än den mellan partierna. Det gör det knappast lättare för väljaren.