- Alla pratar om Obama. Men det är viktigt att komma ihåg att han hade ”first mover advantage” – valet 2008 var den första med sociala medier, säger Gunnar Fröroth, PR-konsult och expert på politiska kampanjer.
Han påpekar att kanaler som Facebook, MySpace, Twitter och Youtube uppstod mellan de båda amerikanska valen 2004 och 2008.
- Obama var först med att använda dem brett och smart. Nu blir det en hygienfaktor. Alla kommer att vara där, och då gäller åter den gamla regeln att strategi, taktik och bra kandidater avgör.
Hur man använder tekniken blir alltså viktigare än att man använder den, menar Fröroth.
- Målet för partierna är delvis att göra så smarta och nytänkande saker i de nya medierna att ”gammelmedia” plockar upp dem, säger han.
Anders Mildner, expert på sociala medier, menar att de svenska partierna inte förstått poängen med de nya verktygen.
- Mycket av det de gör och planerar för är fortfarande envägskommunikation. Man producerar ett innehåll som man vill att väljarna ska ta till sig. Partierna skapar ett eget utrymme på de sociala medierna – men glömmer att gå in i de diskussioner som redan pågår.
Mildner framhåller att de svenska partierna borde vara i debatten på samma villkor som sina väljare.
- Nu vill de fortfarande ligga på en nivå som ligger lite ovanför. Det syns på debatten som pågår bland väljarna – där är politikerna osynliga.
Varför ser det ut så här?
- Naturligtvis eftersom tvåvägskommunikation och samtal på lika villkor hotar hierarkierna. Den dag partierna erkänner att alla röster är lika mycket värda har de också fullständigt raserat de hierarkier som partierna är uppbyggda av.
Ander Mildner säger att partierna både vill ha och äta mediekakan – en extremt knepig situation.
- Så hur löser man det? Jo, man använder Youtube, Twitter och liknande kanaler, men man använder dem inte på samma sätt som väljarna. Man kör fortfarande ett slags broadcast-modell. Då missar de också mycket av sprängkraften i de sociala medierna.
En som på nära håll sett hur det ser ut är Petter Odmark som jobbade för demokraterna i USA under Obamas kampanj. Enligt honom har de svenska partierna ännu mycket att lära:
- Det Obama-kampanjen lyckades med var att knyta ihop nät och verklighet. Det grundläggande syftet med att få folk att mötas på nätet är att det sen ska leda till att de träffas fysiskt.
I USA ledde det digitala nätverkandet till att Obama kunde bygga en stab under sig som knackade dörr och ringde telefonsamtal för kampanjens räkning. Petter Odmark var en av dem som deltog. Förutom att träna övertalningsförmågan fick han även en insikt i hur omfattande engagemanget var.
- Det behövdes många människor. Däri låg Obama-kampanjens styrka. Det räcker inte bara att ha en snygg teknisk plattform. I USA finns en hel teoribildning om hur man får människor att gå från passivitet till handling. Den genomsyrade allt – där har de svenska partierna fortfarande en del att lära.