- Gröna gruppen har fördelarna att den ligger någorlunda i mitten, har en fungerande grupp som jobbar med våra frågor, och har varit bra den här mandatperioden på mjukvarupatent, Ipred, och datalagring, förklarade Christian Engström på en presskonferens på torsdagen.
I uppgörelsen med ge gröna ingår att Piratpartiet (PP) får en assistentjänst betald av gruppens kansli. Dessutom har PP blivit erbjudet en plats i utskottet Libe, som bland annat sysslar med frågor rörande medborgerliga rättigheter.
Enligt Engström har förhandlingar även förts med den liberala gruppen och vänstergruppen. Att de valdes bort berodde bland annat på att de saknar en samlad grupp som arbetar med PP:s kärnfrågor, som integritet på nätet och upphovsrätt. Han bedömer också att gröna gruppen är en bättre utgångspunkt för att bygga majoriteter åt olika håll.
- Vi vill sätte upp en grupp som samlar parlamentariker från olika politiska grupper som är intresserad av våra frågor. Det finns jättebra parlamentariker i alla grupper och kan vi samla dem är det väldigt bra, säger Engström.
Valet av De Gröna innebär att Piratpartiet lierar sig med EU-parlamentets fjärde största grupp efter de konservativa, socialdemokraterna och liberalerna. Det är dessutom en grupp som hade klara framgångar i valet den 7 juni. De gröna har nu 53 mandat (av 736), mot 43 föregående period.
Majoriteten bland de gröna är federalister, det vill säga anser att mer makt ska flyttas från medlemsländerna till Bryssel. Men där finns också de som är mer EU-kritiska och motsätter sig Lissabonfördraget, exempelvis de svenska miljöpartisterna.
Av naturliga skäl utmärker sig gröna gruppen i parlamentet genom att driva en mycket långtgående miljöpolitik – som PP med all säkerhet har lovat att stödja i utbyte mot att få ingå i gruppen. PP:s ledande företrädare förklarade under valkampanjen att man bara ämnade driva sina egna hjärtefrågor aktivt, och i övrigt rösta med gruppens majoritet.
När det gäller Lissabonfördraget har Piratpartiets parlamentariker dock sin uppfattning klar.
- Vi har vår egen linje, vi är motståndare till Lissabonfördraget, vi anseratt det skulle fördjupa och permanenta det demokratiska underskottet som är roten till det onda, det är därför det kommer så mycket dåliga lagar från EU, säger Christian Engström
Han får två svenska gruppkolleger, miljöpartisterna Carl Schlyter och Isabella Lövin. Till dem sällar sig PP:s Amelia Andersdotter om Lissabonfördraget skulle bli antaget.
Piratpartiet har hela tiden pekat ut De gröna som en tänkbar partner i EU-parlamentet, men även den liberala gruppen har nämnts. Ett skäl är säkerligen att dessa båda grupper under vårens strid om EU:s telekompaket intog ståndpunkter som ligger nära Piratpartiets.
Såväl De gröna som liberalerna röstade för ändringsförslag 138, som säger att ingen får stängas av från internet utan en föregående prövning i domstol. Detta ställningstagande innebär att telekompaketet av allt att döma nu går in i en tredje förhandlingsrunda, en så kallad förlikning mellan parlamentet och ministerrådet.
Även i vårens debatt i EU-parlamentet om förlängd upphovsrätt för inspelad musik valde De gröna, liksom liberalerna, en linje som torde tilltala Piratpartiet. Bägge röstade mot en förlängning.
Miljöpartiets förstanamn i EU-valet Carl Schlyter var under årets valkampanj mycket tydlig med att upphovsrätten enligt hans mening måste förändras som en konsekvens av den digitala utvecklingen. Något som säkerligen var ljuv musik i PP:s öron och banade väg för det politiska äktenskap som deklarerades idag.
Piratpartiet fick drygt 7 procent av rösterna i det svenska EU-valet. I sin valkampanj krävde de i första hand att skyddet för den personliga integriteten och medborgerliga rättigheter på nätet måste stärkas. En försvagning av upphovsrätten hör också till partiets kärnfrågor.