Kanske är en halv miljon av de polacker som rest utomlands i jakt på jobb tillbaka, men ingen vet exakt. Den brittiska recessionen har inneburit att arbetsmarknaden försämrats. Men det är inte enda orsaken till att folkströmmen vänt.

En undersökning som har gjorts av det polska opinionsinstitutet ISP (Institut Spraw Publicznych) har försökt klarlägga varför polackerna återvänder till hemlandet från Storbritannien och Irland. Den bild som ges är att de flesta gav sig i väg av ekonomiska skäl, men återvänder av familjeskäl: Eller uttryckt på ett annat sätt: av hemlängtan.

- Många kände sig ensamma, men ekonomin spelar förstås också en roll. Ändå har många funderingar på att ge sig i väg igen, säger sociologen Justyna Frelak på ISP.
Undersökningens slutsatser stämmer ganska bra på Szymon och Ania Flaka, som efter tre år i London åkte hem till södra Polen med deras i dag tvåårige son Jakub.

De tog inte detta steg därför att det hade blivit ont om jobb i England, berättar de när DN hälsar på i deras insnöade hus i den lilla staden Zywiec – känd för sin goda öl – i bergsområdet Beskiderna. Szymon var framgångsrik i London City som analytiker av affärssystem på försäkringsbolaget Lloyds, och Ania hade också ett bra jobb.

-  Det som avgjorde saken var att jag berättade att jag väntade barn, och de direkt sa goodbye. Då började vi förbereda återfärden, berättar Ania.
Nu har hon fått ett bra arbete på ett internationellt företag i närbelägna Bielsko-Biala, där hon får användning för sin högskoleutbildning till maskiningenjör.

Paret Flaka är kanske typiskt för en ny generation unga, välutbildade och uppåtsträvande polacker. Szymon pillar nonchalant på sin Iphone medan han rattar en Audi som han hämtat hem från Storbritannien och byggt om till polska förhållanden. Med Polen sedan fem år tryggt inne i EU – och nu i Schengen – känner denna kategori polacker inte av nationsgränser, utan ser praktiskt på var de ska vara bosatta. Just nu passar det bäst att vara i Polen. Och finanskrisen slår hårt överallt, om än med viss fördröjning i Polen, så det är ingen källa till sömnlöshet.

Arbetslösheten i Polen hade sjunkit från nära 20 procent för sex år sedan till omkring 9 procent, men är nu på snabb uppgång igen.
- Kriser dyker alltid upp, men en sak vet man, att det sedan går upp igen, säger Ania.
Szymon inflikar optimistiskt att finanskrisen kommer att resultera i att många kommer att starta nya företag.

-  Nu tävlar alla om att svartmåla situationen, men det finns ju en positiv utgång. Det gäller att se möjligheterna även i ett krisläge. Det finns hur många idéer som helst för att göra affärer. Den som vill jobba behöver inte alls åka utomlands.

Det senare stämmer bara delvis på Szymon själv, eftersom han gav sig i väg av just ekonomiska skäl. Löneläget i Polen är en bråkdel av det brittiska, vilket delvis förklarar strömmen av lycksökande utvandrare.

- Jag insåg att jag med min utbildning, som elektronikingenjör, i Polen inte skulle kunna tjäna så mycket som jag ville ha, och arbetslösheten var då också hög här.
Han for till London, och livnärde sig på att måla fönster på husbyggen på dagarna och stå i barer på kvällar och nätter.
- Efter ett halvt år lärde jag känna en man som hade kontakter i Lloyds, och så kom jag till City.

Efter att han kom tillbaka har han startat flera egna projekt, bland annat med att sälja pensionssparande (ett outtömligt fält i ett land utan någon trygg pension att tala om). Och så bedriver han motivationsutbildning, och räknar entusiastiskt upp en rad managementböcker som han tror kan hjälpa folk att få ändan ur vagnen.

- Jag tror att Polen har enorma möjligheter och jag vill försöka hjälpa andra att inse sin egen potential. Var och en måste inse att de
är sin egen lyckas smed, säger han.

Szymons och Anias motiv för att återvända skiljer sig åt en aning: hon längtade helt enkelt hem, efter sina systrar och den polska naturen, medan han saknade sina vänner. Fast båda är ense om att det är bra för lille Kuba att få växa upp i sitt eget land.
Men de ser många fördelar med Storbritannien utöver att man kan tjäna pengar. Inte minst det mentala klimatet.

-  Vi har mest positiva erfarenheter av att bo utomlands. Det är mer tolerant, där har de inte så snål attityd som i Polen, och om det går bra för någon är det inga sura miner. Folk är inte så avundsjuka, utan bejakar framgång. Men samtidigt uppskattar jag att vara på en plats där jag kan leva i mina traditioner och gå i min kyrka, säger Ania.

De återvändande är annars mycket välkomna hem, ur strikt nationalekonomisk synpunkt. Det var omkring 6 procent av arbetskraften som försvann västerut, och det handlade oftast om unga, högt motiverade och välutbildade personer, vilket skapade arbetskraftsbrist i ett läge av stark ekonomisk tillväxt i Polen.

- Ingen av experterna förutsåg väl den kris som vi nu hamnat i, och prognosen var ett långsamt återvändande. Nu med så många återvändare är det en stor utmaning för den polska arbetsmarknaden, säger Justyna Frelak på ISP.

Katarzyna Growiec, psykolog på ISP, har intervjuat återvändare, och hennes bild är att de flesta åkt ut för att snabbt tjäna ihop en grundplåt för ett bättre liv i Polen.

- Polacker är familjekära, därför finns oftast ett tidsperspektiv på ett eller ett par år utomlands. Omkring 60 procent av dem som har återvänt kan tänka sig att dra ut igen. De ser det som ett äventyr. De har kanske återkommit med full energi, inspirerade av att ha vistats i Irland eller Skottland. Men så stöter de på polsk byråkrati och alla obegripligt krångliga regler för att starta företag, och så tappar de sugen.