Det sista EU-toppmötet innan Sverige tar över ordförandeklubban riskerar att bli ett bakslag för statsminister Fredrik Reinfeldt. Hans önskan om ett formellt återval av José Manuel Barroso till ordförande för EU-kommissionen hänger på en skör tråd.
När Fredrik Reinfeldt besökte Bryssel i förra veckan var han tydlig med att han vill ha frågan om en ny ordförande för EU-kommissionen avklarad vid torsdagens och fredagens toppmöte.
När Sverige tar över ordförandeskapet i juli finns gott om andra frågor som tar tid, som klimatet, finanskrisen och EU:s institutionella problem. Därtill lyder argumentet att det i ekonomiska kristider är viktigt med ett tydligt ledarskap från EU-kommissionen.
Men nu ser ett formellt beslut ut att stöta på patrull. Barroso lär visserligen få uppbackning av medlemsländerna, men innan ett lagligt bindande beslut tas vill flera länder att konsultationer görs med de stora partigrupperna i EU-parlamentet, som ska godkänna den nye ordföranden.
Och i EU-parlamentet råder både tveksamhet kring portugisen Barroso och huruvida det är riktigt att utse den nye ordföranden just nu. När gruppledaren för parlamentets Gröna grupp, den stridbare Daniel Cohn-Bendit, höll presskonferens i veckan påstod han att det finns en majoritet mot att godkänna Barroso när parlamentet håller sin session i juli.
Troligt nu är att ledarna ställer sig bakom Barroso i ett uttalande och att de därefter kontaktar parlamentet för att förhandla om en uppbackning i juli. Klart är att den största partigruppen, konservativa EPP, stöder Barroso.
Toppmötet blir det sista innan Sverige tar över som ordförandeland i EU och flera frågor som ska diskuteras mellan ledarna för EU:s 27 medlemsländer i midsommarhelgen lär spilla över på det svenska ordförandeskapet. Hit hör utan tvekan klimatfrågan.
Vid toppmötet kommer ledarna att diskutera strategin inför den internationella Köpenhamnskonferensen senare i höst. Men än så länge finns åsiktsskillnader, särskilt när det gäller hur bekämpningen av tredje världens klimatproblem ska finansieras.
– Positionerna är väldigt låsta tyvärr, sade den svenska EU-ministern Cecilia Malmström tidigare i veckan efter att ha träffat sina kolleger i Luxemburg.
Oenighet råder också om de nya myndigheter som EU planererar för att öka kontrollen av den finansiella marknaden. På bordet ligger ett förslag om dels ett råd för att identifiera systemrisker, dels ett för finansiell tillsyn. Frågan är vilka befogenheter och vem som ska sitta i dessa råd.
Däremot väntas alla EU-länder ställa sig bakom de legala garantier som föreslås för Irland när landet för en andra gång ska rösta om Lissabonfördraget, EU:s nya regelbok, i höst.
Enligt det förslag som cirkulerat får irländarna tydligt på papper att fördraget inte kommer att påverka deras skattesystem, deras abortlagar och militära neutralitet. De flesta verkar ense om att det är viktigt att ta irländarnas oro på allvar och vill dessutom se att irländarna röstar ja denna gång.