Över 375 miljoner väljare har haft chansen att säga sitt. Valdeltagandet är det lägsta någonsin, men de 736 platserna i parlamentet ska ändå fördelas.

En preliminär beräkning av partigruppernas antal mandat ger följande:

Konservativa och kristdemokrater (EPP-ED): 263-273 mandat

Socialdemokratiska gruppen (ESP): 155-165 mandat

Liberaler och demokrater (ALDE): 78-84 mandat

Miljöpartister (De Gröna/EFA): 52-56 mandat

Vänsterpartister (GUE/NGL): 33-37 mandat

Självständiga demokrater (IND/DEM): 15-19 mandat

Borgerlig gruppering (UEN): 33-37 mandat

Grupplösa: 83-89 mandat

Exakt hur det kommer att se ut är det ingen som vet. Piratpartiet är bara ett exempel på hur ett parti inte behöver meddela sina väljare vilken grupp det kommer att tillhöra.

Den konservativa gruppen fortsätter, bekymmer till trots, att dominera EU-parlamentet. Även de gröna går framåt och det rapporteras om jubel på partigruppens valvaka.  

EU-parlamentet ska godkänna kommissionens nya ordförande – som nu med största sannolikhet kommer att komma från den konservativa gruppen. Exempelvis kan Barosso komma att sitta kvar på sin plats. 

I flera av de största EU-länderna backar regeringspartierna. I Spanien vann det oppositionella, konservativa PP över det regerande Socialistiska partiet.

Även i Tyskland backade förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska parti CDU, även om hon lyckades behålla positionen som landets största parti.

Ett undantag är Frankrike där president Nicolas Sarkozys konservativa UMP blev överlägset största parti. Dock blev valdeltagandet lågt – en trend som alltså syns över hela Europa.

Ytterligare en trend värd att notera är att små partier på den yttersta högerkanten tycks ha gynnats av rådande kris. Ett flertal länder har röstat in högerextrema länder. 
 

Mer om några länder:

Finland

Storbritannien

Luxemburg

Belgien

Italien

Spanien

Ungern

Danmark