Många är nog de som på senare tid undrat: var börjar den ena lagen om säkerhet och integritet på nätet och var slutar den andra? Nya lagen Ipred ger upphovsrättsinnehavare rätt att gå till domstol och utkräva ip-adresser om deras verk otillbörligen har spridits.
Nyligen skrev DN.se om en svensk lagrådsremiss till EU:s datalagringsdirektiv som läckt ut i förväg. Enligt den ska teleoperatörerna tvingas lagra sina användaruppgifter i ett halvår, vilket skulle täppa till ett hål i Ipredlagen.
Författarna till förslaget, däribland moderaten Ulrika Karlsson uppgav att de två lagarna inte har med varandra att göra. Ipred-motståndarna säger något annat, och det är svårt för gemene man att veta vad som gäller.
Denna problematik, med en uppsjö av olika lagar som korsar varandra, har Socialdemokraterna tittat närmare på. EU-parlamentarikern Göran Färm (S) har lett arbetet med den rapport som släpptes på tisdagen.
Han berättar för DN.se att man tittat på alla ärenden i EU-parlamentet som de senaste sex sju åren rört integritet och rättssäkerhet på nätet.
- Det är väldigt påtagligt hur oerhört komplext det här. Det är en mängd ärenden, nästan alltid med olika infallsvinklar. I vissa fall handlar det om försvar, säkerhet och terrorism – som datalagringsdirektivet. I andra fall handlar det om telekommarknaden. I åter andra fall copyright och patent. Eller om yttrandefrihet, säger Göran Färm.
Eftersom lagarna har olika ingångar, behandlas de sedan i olika utskott i EU-parlamentet. Den ena handen ser inte vad den andra gör, och det saknas därmed en samlad syn på hela problematiken, säger Färm.
Rapporten drar slutsatsen att en rejäl genomlysning av helheten behövs, såväl i EU som i Sverige. För att se om "vi hamnat rätt i den lagstiftning som finns".
- Är det till och med så att lagstiftningen på några punkter blivit olika, och därmed förvirrande för både rättsliga myndigheter och allmänheten?
I rapporten dras tre huvudsakliga slutsatser:
- En "generalklausul" behövs som säger att om någon ska stängas av från nätet måste detta ske på ett rättssäkert sätt. Annars, säger Färm, kommer det att dyka upp en ”massa nationella varianter av olika lagstiftning”.
- Och vi riskerar att också i EU ha lagstiftning som överlappar. Nu hamnar frågan i svenska regeringens knä som ordförandeland för EU. Den matchen måste regeringen ta, framför allt med den franska regeringen (Frankrike har drivit en hård linje mot fildelare). Om matchen inte tas är jag rädd att den internationella telekom-marknaden kommer att bromsas upp.
- En integritetsombudsman behövs, i EU såväl som i Sverige. En stark, oberoende specialist på frågorna behövs. Dagens JO (Justitieombudsmannen) skulle kunna få utgöra modell.
- Om denna ombudsman sedan ska vara en del av JO, eller kanske av Datainspektionen, det har jag ingen åsikt om. Detta är en sådan sak man skulle kunna genomföra redan nu, säger Göran Färm.
- Samlad översyn. Var har vi kryphålen och överlappningarna? Översynen krävs på såväl nationell och EU-nivå, och ska se över allt som berör integriteten på internet.
På svensk mark behövs en statlig utredning, kanske en ”integritetskommission”
- Den breda helhetsöversynen har ingen gjort än, och med så mycket som hänt på området de senaste åren – den behövs verkligen. Och sen tänker vi slåss i parlamentet för att få motsvarande översyn också på europeisk nivå, säger Göran Färm.