– Även riksdagsledamöterna är en elit, men den här gruppen kanske sticker ut ännu mer, säger statsvetaren Lena Wängnerud.
DN har kartlagt partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet den 7 juni.
Och det är inte direkt några medelsvenssons som vill ha din röst. Deras snittlön är 49.200 kronor per månad, att jämföra med 21.800 kronor för befolkningen i helhet (taxerad inkomst 2007 enligt SCB, gäller genomsnittet för alla mellan 20 och 64 år).
En av tre bor i Stockholmsregionen och övervägande delen är akademiker. Flera har också politiken som yrke.
Trots att medelåldern är nära 50 har de aspirerande parlamentarikerna bara arbetat i snitt 15 år i ett annat yrke än ett politiskt.
– Jag har i alla fall några somrar på pappersbruk att ståta med, säger Per Landgren (KD) skämtsamt.
Han är partiets tredjenamn och har tillbringat större delen av sitt arbetsliv i universitetsvärlden eller på ett partikansli. Han tycker det är viktigt att Europaparlamentet speglar Sveriges befolkning.
– Men en bra politiker lyssnar på andra än sig själv.
Få kandidater har erfarenhet av att tvingas leva på statlig ersättning. 22 av 28 toppnamn har aldrig i sitt liv levt på a-kassa. I befolkningen i stort har nära var femte stämplat den senaste femårsperioden.
Något fler av politikerna har erfarenhet av sjukskrivning, cirka en av tio har varit sjuka längre än två veckor. Men endast en, Anna Hedh (S), har tagit emot socialbidrag. Av svenska folket är det i genomsnitt cirka 6 procent som varje år går till socialen.
– Många som sitter i parlamentet är gamla presidenter och ministrar, men det är viktigt att kunna sätta sig in i utsattas situation, säger Anna Hedh.
Bland kandidaterna finns däremot en överrepresentation av utlandsfödda och kvinnor, jämfört med befolkningen i stort. Över lag sitter det också fler kvinnor i EU:s folkvalda organ jämfört med hur det ser ut i EU-ländernas nationella parlament, även om andelen är låg – 30 procent.
Är det ett tecken på Europarlamentsvalets låga status?
– Jag tror det är för enkelt att säga så. Det kan också handla om olika valsystem, säger Lena Wängnerud vid Göteborgs universitet.
Forskning visar att politikers bakgrund har betydelse för vilka frågor de driver. Och i takt med att partierna får allt färre medlemmar smalnar rekryteringskanalerna.
– Då gäller det att politikerna blir vaksamma på vilka de lyssnar till innan de tar ställning.
Liksom svenskarna i allmänhet äger de flesta kandidater en bil. Åldersmässigt är de också ganska representativa, med en snittålder knappt tio år högre än medelsvensken. De som har barn har varit föräldralediga, även männen. 67 procent av de manliga kandidaterna har varit hemma i mer än en månad.
Sverige har i dag 19 EU-parlamentariker. Enligt Nicefördraget kommer Sverige att få 18 platser och om det nya Lissabonfördraget går igenom blir det i stället 20.