Det var tevesänd gala från Skansen på onsdagkvällen med kungen och drottningen på plats. Nationaldag? Nej, upptakt för Sveriges halvår som EU-ordförande med EU-kommissionen på första bänk.
 

Klarare än så kan man knappast muta in bilden av ordförandehalvåret som samlande blågul satsning vars framgång eller misslyckande angår hela Sverige. Och klarare än så kan man knappast signalera till oppositionen att det är bäst att sitta stilla i båten och inte distrahera kapten Reinfeldt när han står till rors på EU-skutan.
 

Ett varnande exempel finns nära till hands. För när Sverige nu tar över smyger Tjeckien moloket ut i kulissen efter ett ordförandehalvår som beskrivits som det värsta i EU:s historia. Om det verkligen var så uselt kan diskuteras. Men ett praktfullt pr-fiasko var det, och det solkar nu ner hela den internationella bilden av Tjeckien.
 

Och det var två saker som ställde till det. Först och främst de inrikespolitiska trätor som ledde till tjeckisk regeringskris mitt under ordförandehalvåret och kraftigt försvagad auktoritet för Prag som ledare för EU. I Tjeckien satt man inte stilla i båten, och då gick det illa.
 

Det andra stora problemet var den ansträngda relationen mellan Frankrike och det tjeckiska ordförandeskapet. Det konstateras bland annat i en färsk studie från det svenska EU-institutet Sieps. Frans-ke presidenten Nicolas Sarkozy ledde energiskt EU andra halvåret 2008 och hade svårt att släppa ifrån sig ordförandeklubban. Han uttryckte öppet sin skepsis mot små länders förmåga att leda unionen. När Tjeckien under Gazakriget ledde en EU-delegation i Mellanöstern åkte Sarkozy på egen medlarturné i regionen. Tonen mellan Prag och Paris var iskall. Ibland blev det öppet gräl, som när Sarkozy rasade mot franska bilföretag som flyttat produktion till Tjeckien.
 

När Nicolas Sarkozy på fredag kommer till Stockholm för överläggningar med Fredrik Reinfeldt är det därför ett mycket viktigt besök.
 

Svenska och franska uppfattningar skiljer sig i många frågor, från protektionism till synen på Turkiet som framtida EU-medlem.
 

Men det är inte dessa oenigheter man vill fördjupa sig i när Reinfeldt nu möter Sarkozy. I stället handlar det om att försöka få med sig Frankrike som allierad i att lösa de stora utmaningar som väntar under det stormiga svenska ordförandehalvåret. Särskilt i klimatfrågorna finns förhoppningar om att Sarkozy ska vara ”hjälpsam”.
 

För ett litet land som ska leda EU är det bättre att ha Frankrike med sig än mot sig. Det insåg redan Göran Persson på sin tid. För Fredrik Reinfeldt gäller det nu inte bara att få Mona Sahlin att sitta still i båten. Det gäller också att se till att Nicolas Sarkozy inte försöker styra båten åt annat håll.