Svensk ledning, parlamentsval, asyl, klimat, budget - ett späckat år.
Sverige leder EU
Från den 1 juli är det Fredrik Reinfeldt omvärlden ska ringa om den vill prata med EU. Då är det Sveriges tur att svinga ordförandeklubban i ett halvår. Det är andra gången sedan vi blev medlemmar.
Första gången var med Göran Persson våren 2001.
Fredrik Reinfeldt blir EU:s högsta höns i kraft av att han är chef för den svenska regeringen, som ska leda ministerrådet, EU:s högsta beslutande organ. Reinfeldt ska själv leda två ordinarie toppmöten.
Sveriges halvår i rampljuset kommer att få en grön prägel, och höjdpunkten blir enligt planen FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i december (se nedan). Hur mycket inflytande ett ordförandeland får beror till stor del på landets och regeringschefens ambitionsnivå. Dessutom händer det inte sällan saker i omvärlden som kullkastar alla planer och sätter EU-ordföranden på prov. Höstens franska ordförandeperiod var ett nästan övertydligt exempel på det.
För övrigt kan noteras att om Lissabonfördraget träder i kraft blir det inga fler svenska ordförandeperioder. Då inrättas en permanent ordförande.
Nytt EU-parlament ska väljas
I juni är det dags igen för val till EU-parlamentet, något som sker vart femte år. Med 27 deltagande länder blir det världshistoriens största gränsöverskridande val.
För Sveriges del äger valet rum söndagen den 7 juni. Vi ska välja in 18 av 736 parlamentsledamöter. Kanske har du hört en annan siffra? Det är inte så underligt i så fall, för läget när det gäller antalet ledamöter är rörigt. Det beror dels på utvidgningen med Bulgarien och Rumänien mitt under den innevarande mandatperioden, dels på osäkerheten kring Lissabonfördraget.
Just nu har Sverige 19 ledamöter - det var de som röstades in 2004. Om Lissabonfördraget hade börjat gälla före valdagen hade Sverige fått 20 ledamöter. Nu blir det inte så, men Sverige får ändå rösta fram 20 ledamöter, av vilka två får ta plats först när (om) Lissabonfördraget börjar gälla.
Ny kommission ska utses
Det är inte bara EU-parlamentet som förnyas 2009. En ny EU-kommission ska också utses. Medlemsländernas regeringar enas om en ordförande, som sedan väljer ut de övriga 26 kommissionärerna utifrån ländernas förslag. Det nyvalda EU-parlamentet måste slutligen ge sitt godkännande.
Sverige kommer att byta ut sin kommissionär Margot Wallström. Kommissionens ordförande José Manuel Barroso kan dock komma att sitta kvar, eftersom han vill kandidera för en ny period.
Ny folkomröstning om Lissabonfördraget
Att ta fram ett nytt enklare och delvis mer långtgående fördrag har blivit en av EU:s verkliga långbänkar. Det är åtta år sedan man första gången började skissa på regelpaketet.
Sedan en grundlagsliknande text förkastats av det franska och det nederländska folket togs en avskalad variant fram, Lissabonfördraget. Även denna produkt fick tummen ner i en folkomröstning, denna gång i Irland. Eftersom alla andra länder godkänt Lissabonfördraget fortsätter emellertid följetongen. Alla regeringar, inklusive den irländska, är ense om att det nuvarande fördraget är illa anpassat till det nya, utvidgade EU och behöver förnyas.
Frågan är precis hur man kommer att gå vidare. Prognosen är att man utmejslar några förtydliganden (och kanske undantag) med adress Irland och att irländarna folkomröstar igen i höst - under svenskt ordförandeskap.
Nytt globalt klimatpaket
Det nuvarande globala klimatavtalet, Kyotoprotokollet, gäller i fyra år till. Men redan i december 2009 - under Sveriges ordförandeperiod i EU - ska världens ledare samlas i Köpenhamn under FN:s paraply för att enas om hur mycket utsläppen av växthusgaser ska skäras ned efter 2012.
EU spelar en avgörande roll på detta klimattoppmöte, inte minst för att unionen hittills har varit pådrivande i klimatarbetet. EU har spikat ett eget delmål: minst 20 procents utsläppsminskning till 2020. Om man får med sig andra i-länder i Köpenhamn - läs USA - är man beredd att lova 30 procents minskning till 2020.
Ny gemensam asylpolitik
Under Sveriges halvår som EU-ordförande ska nya steg tas mot en gemensam asylpolitik. Fortfarande finns stora skillnader mellan medlemsländerna i mottagningen av flyktingar. Samtidigt är grundregeln att en asylansökan ska prövas i det EU-land dit den sökande först kom. Det bäddar för spänningar.
Inom ramen för det så kallade Stockholmsprogrammet ska EU försöka enas om konkreta förslag. Men det lär dröja innan det blir betydelselöst i vilket medlemsland den asylsökande ansöker.
Kroatien slutförhandlar
Det kan bli Fredrik Reinfeldt som får ansvara för Kroatiens slutförhandlingar om medlemskap i unionen. Sannolikt är det dags att knyta ihop säcken under den svenska ordförandeperioden i höst. Det innebär att Kroatien kan bli medlem den 1 januari 2011, sedan anslutningsfördraget godkänts av alla medlemsländer och parlamentet.
Översyn av budgeten
Ramarna för EU:s gemensamma budget är spikade fram till 2013, men under 2009 ska man göra en halvtidsservice. Räkna med segslitna tvister om justeringar i fördelningen av jordbruks- och regionalstöd.