Lagförslaget om internets framtid har skapat strid inom EU.
Telekompaketet är samlingsnamnet för uppdateringen av ett antal EU-direktiv angående marknaden för telefoni och internet. Reglerna för konkurrens, konsumentskydd och myndighetstillsyn ska moderniseras.
Målet är bland annat att stimulera tillväxten på området. Marknaden ska bli mer konkurrensutsatt, även över gränserna, och kundernas valmöjligheter förbättras genom ökad transparens. Enhetliga och långsiktiga riktlinjer för myndighetstillsyn ska öka förutsägbarheten. Incitamenten för investeringar i nya bättre nät stärks.
Telekompaketet har dock även väckt frågor som handlar om medborgerliga rättigheter, rättssäkerhet och användarnas frihet på internet. Dessa kontroverser är främsta orsaken till att behandlingen av telekompaketet har dragit ut på tiden. I maj sade EU-parlamentet nej till en kompromiss som hade förhandlats fram med ministerrådet. Därmed gick saken in i ytterligare en förhandlingsrunda, en så kallad förlikning.
Oenigheten har framför allt gällt nätanvändarnas rättssäkerhet och mer specifikt ett ändringsförslag från parlamentet som kommit att kallas 138:an. Denna paragraf säger att ingen ska kunna stängas av från internet med mindre än att saken först har prövats i domstol. 138:an har kommit till som ett svar på händelseutvecklingen i Frankrike. Där har president Sarkozy försökt driva igenom en lag om att de som sysslar med illegal fildelning ska kunna portas från nätet.
Ministerrådet har sagt nej till 138:an med motiveringen att den skulle detaljreglera medlemsländernas rättsväsenden på ett sätt som inte är förenligt med EU-rätten.
Den 5 november nådde parlamentet och ministerrådet till slut en överenskommelse om hur internetanvändarnas rättssäkerhet ska skyddas i telekompaketet.
I bakgrunden av debatten har två sätt att se på internet kolliderat i behandlingen av telekompaketet. Enligt det ena synsättet är internet i första hand en marknad där vi agerar som producenter och konsumenter. Enligt den andra synen är internet främst en demokratisk och kulturell offentlighet där vi uppträder som medborgare.