Läs om kampen mot brott, nya asylregler och argumenten för och emot.
Stockholmsprogrammet är ett ramverk för EU-samarbetet kring gränskontroll, polisarbete, asyl och migration. Det kommer att gälla under perioden 2010-2014 och är det tredje programmet i ordningen av detta slag. Sverige är som ordförandeland ansvarigt för att det klubbas före årsskiftet.
Mer samarbete i kampen mot brott
Informationsutbytet ska bli bättre mellan medlemsländernas poliser, åklagare och tullmyndigheter – liksom mellan dem och EU-institutionerna Eurojust (åklagare) och Europol (polis). Det nya informationssystemet kopplat till Schengenavtalet pekas ut som ett avgörande verktyg för gränskontrollen. EU:s lagar mot barnporr och människohandel behöver skärpas. Samarbetet mot terrorism ska utvecklas, däribland det förebyggande arbetet.
En gemensam politik för asyl och migration
Reglerna om mottagande, asylprövning och återvändande ska tillämpas lika av medlemsländerna. Det gäller även tillträde till arbetsmarknaden för asylsökande. Nya regler ska göra EU mer attraktivt för arbetskraftsinvandring. Samtidigt är ambitionen att stoppa illegal invandring på ett mer effektivt sätt. Den fria rörligheten inom EU ska fås att öka genom att civilrätten, exempelvis arvsfrågor, blir mer enhetlig i unionen.
Så försvaras Stockholmsprogrammet
Enligt den svenska regeringen, för närvarande EU:s ordförande, är ambitionen att öka rättssäkerheten för både EU-medborgare, invandrare och flyktingar. Reglerna ska bli tydligare och rättvisare. Ett tryggare EU ska uppnås tack vare effektivare brottsbekämpning.
Så kritiseras Stockholmsprogrammet
Kritikerna menar att den påstådda tryggheten kommer att ha ett högt pris i form av ökad övervakning och höjda trösklar för nödställda som söker sig hit. Amnesty varnar för att ”operativ effektivitet och kontrollåtgärder” får större plats än mänskliga rättigheter, i synnerhet i kampen mot terrorism. Organisationen Statewatch beskriver det EU som kan bli frukten av programmet en ”databasstat”.