EU-parlamentet röstade på onsdagen bland annat emot att hela kategorier av dokument ska undantas från offentlighetsprincipen, till exempel när det handlar om konkurrens eller statsstöd.

- Jag tycker att det är självklart att handlingar om statsstöd ska vara offentliga. Det handlar ju om våra skattepengar, säger parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V).

Även EU:s ombudsman Nikiforos Diamandouros oroar sig för att färre handlingar kommer att bli tillgängliga. Just brist på insyn och öppenhet är ett vanligt klagomål från EU-medborgarna.

Han oroar sig också, i likhet med den svenska regeringen, för själva definitionen av vad som är en offentlig handling. Enligt kommissionen ska dokumentet vara formellt översänt, vilket ger möjlighet till många kryphål i det informellt arbetande Bryssel. I parlamentets omröstning gjordes vissa modifieringar, men inte så långt som flera svenskar ville.

Förslaget kom för nästan ett år sedan och avgörs gemensamt av EU-parlamentet och medlemsländerna. Varken Frankrike, som var EU-ordförande i höstas, eller Tjeckien, som leder EU just nu, har prioriterat frågan.

När Sverige tar över ordförandeklubban den 1 juli kommer den att lyftas på agendan. Men Sverige tillhör en minoritet av öppenhetsivrare, och det kan bli svårt att få med sig de andra länderna på en mer öppen linje.

Regeringen anser att det finns vissa bra saker i förslaget, som att dokument ska publiceras på internet, men som helhet blir det ett steg tillbaka.

I parlamentets omröstning fick Eva-Britt Svensson in ett tillägg om att information som rör de så kallade Acta-förhandlingarna ska offentliggöras. Avtalet ska bekämpa piratkopiering och förfalskningar och förhandlas nu mellan bland andra EU, USA och Japan.

Samtalen sker helt utan insyn, vilket gör att rykten sprids, till exempel att tullen ska få kontrollera innehållet i datorer. Om detta är sant eller inte är svårt att avgöra eftersom uppgifterna inte går att kontrollera. EU-parlamentet kräver nu papperen på bordet.