Ordföranden Fredrik Reinfeldt mötte motstånd på EU-toppmötet. Flera länder vill inte utlova fasta belopp för klimatåtgärder i fattiga länder. Däremot enades man om att Tjeckien får undantag från Lissabonfördraget.
Redan när EU-ledarna inledde sitt toppmöte på torsdagen försökte Reinfeldt sänka de förväntningar som finns på ett tydligt EU-löfte om klimatfinansiering. Han betonade att i Europa oroas man mer av finanskrisen än klimathotet.
– När man börjar diskutera hur saker ska betalas, när det blir skarpt läge, det är då det blir svårt, sade Reinfeldt.
Det svenska EU-ordförandeskapet hoppas kunna få fart på FN:s pågående klimatförhandlingar genom att utlova pengar till fattigare länder. I gengäld ska de åta sig att minska sina klimatpåverkande utsläpp. Att få upp pengar på förhandlingsbordet anses vara nödvändigt för att ett globalt klimatavtal ska kunna nås i Köpenhamn i december. Men varken USA eller andra rika länder har velat ge några löften.
När EU-ledarna sedan satte sig ned runt toppmötesbordet för att diskutera klimatpengar var motståndet mot den svenska linjen hårt. En rad länder var emot att nämna siffror överhuvudtaget. Tyskland menade att EU måste bli tydligare med vad man förväntar sig av övriga världen om pengar utlovas.
I förslaget till slutdokument från toppmötet finns ingen siffra på hur mycket EU ska stå för. Reinfeldt har nöjt sig med att nämna att EU-kommissionen bedömer att de klimatåtgärder den fattiga världen behöver genomföra kan kosta omkring 100 miljarder euro per år 2020. Av dem bör de rika ländernas regeringar, alltså även till exempel USA, sammanlagt ställa upp med 22—50 miljarder euro.
Reinfeldt kämpade för att få med sig någon siffra när han i nästa vecka åker till Washington för att träffa den amerikanske presidenten Barack Obama.
Nio länder från forna östblocket, med Polen i spetsen, anser sig inte ha råd att ställa upp med pengar till den fattiga världen överhuvudtaget.
Reinfeldt lyckades i alla fall nå en framgång på torsdagskvällen: EU:s medlemsländer blev överens om att ge Tjeckien undantag från Lissabonfördraget.Tjeckien får nu ett undantag från den stadga om medborgerliga fri- och rättigheter som ingår i det nya EU-fördraget, Lissabonfördraget. På samma sätt som de undantag som Polen och Storbritannien har, kommer det att infogas i ett protokoll till fördraget. Reinfeldt utgår nu från att Tjeckiens president Vaclav Klaus kommer att skriva under ratificeringen i Tjeckien. Det krävs dock att den pågående domstolsbehandlingen av fördraget i landet leder till fördraget anses vara i enlighet med den tjeckiska konstitutionen. Något de flesta räknar med. Besked väntas den 3 november.
Därmed skulle samtliga 27 EU-länder ha godkänt fördraget som då kan träda i kraft.
En av de hetaste frågorna på toppmötet ligger helt utanför agendan. Men i korridorerna diskuteras för fullt vilka personer som kan tänkas få de nya toppjobb som införs när EU:s nya fördrag träder i kraft — en "EU-president" och en "utrikesminister".
Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair nämns ofta som permanent ordförande, eller president, som ska leda EU:s toppmöten, men fler och fler namn dyker upp. Till och med Fredrik Reinfeldts namn snurrar runt.
Båda toppjobben kan komma att tillsättas vid ett eventuellt extra toppmöte i mitten av november.