Fredrik Reinfeldt lämnar om ett par veckor över EU:s ordförandeklubba. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso berömmer honom för ett "superbt jobb". En lång rad EU-journalister har i franska tidningen La Tribune utnämnt den svenske statsministern till årets europé bland EU-ledarna. Lite okarismatisk, men cool, diskret och effektiv är några av omdömena om hans ledarskap.

Men allt har inte varit bra, menar bedömare TT talat med. Underkänt blir det för tillsättningen av EU:s två nya toppjobb. Då tappade Sverige greppet, är omdömet. Ett vilt namnkaos uppstod och de stora länderna fick dominera då EU:s nya utrikesminister och permanente ordförande skulle utses.

- Till slut var det Barroso som föreslog Catherine Ashton, vilket löste situationen. Alla kan ha en dålig dag, men det svenska ordförandeskapet hade en dålig vecka, säger Antonio Missiroli på tankesmedjan European Policy Centre (EPC) i Bryssel.

Inte blev det bättre av att utrikesminister Carl Bildt på sin blogg befarade att EU-ledarna skulle missa en historisk chans och enas om en "minimalistisk lösning". Det vill säga utse en ordförande med låg profil. Reinfeldt förnekar rykten om att han skulle blivit så arg att han slutat prata med Bildt, men medger att de diskuterat hur "olika saker ska beskrivas".

Reinfeldt får däremot mycket beröm för hur han hanterade Tjeckiens oberäknelige president Vaclav Klaus som blockerade Lissabonfördraget. Genom att offentliggöra ett telefonsamtal där Klaus framförde nya krav, ökade pressen på presidenten. Något som Klaus senare surt har påpekat.

- De känsliga förhandlingarna med tjeckerna var avgörande för att få Lissabonfördraget på plats. säger Piotr Kaczynski, på Centre for European Policy Studies (CEPS).

Annars har Sverige haft tur och sluppit oförutsedda händelser likt till exempel Georgienkriget eller den finanskris som exploderade under Frankrikes ordförandeskap förra året. Det är under sådana händelser ett ordförandeskap sätts på prov, menar Göran von Sydow, utredare på forskningsinstitutet Sieps.

Även han ger ordförandeskapet godkänt, men påpekar att Sverige medvetet satte upp låga förväntningar på sig själv.

- Det skulle vara ett ordförandeskap som var lite tråkigt, men ta EU ur en krånglig situation, säger von Sydow och syftar på att Lissabonfördraget skulle träda i kraft och kommissionen bytas ut.

Han tycker att det förra svenska ordförandeskapet 2001 vågade ha högre profil och mer sätta svenska avtryck på EU-frågor.

Hög profil på det personliga planet har däremot utrikesminister Carl Bildt haft. Han lyckades reta upp och såra cyprioter med sin stil under förhandlingarna om den fortsatta utvidgningen. En svensk profilfråga där Bildt, enligt flera delegationer, inte alls spelade den lågmälde, kompromissande EU-ordförandens roll när han pressade igenom att öppna ännu ett förhandlingskapitel för Turkiet.

Slutbetyget kan Reinfeldts ordförandeskap få först efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Det är då hemmaopinionen kommer att avlägga sin dom, menar von Sydow. Reinfeldt har lagt ned stor möda på att ena EU kring ett komplett förhandlingsmandat. Om det räcker och om han klarar att hålla ihop EU visar sig den 18 december.